Misslyckad lördag
Skulle ju åka till Stockholm på lördagen för att närvara vid Cavaliersällskapets styrelsemöte, i min egenskap som suppleant. Hade nogsamt läst på alla ärenden, packat lilla väskan och ställt klockan. Inte sover man så bra heller när man vet att man ska med ett tudugt flyg. Kl 7 prick stegade jag in på Kallax flygplats, checkade in, passerade säkerhetskontrollen och kom till gaten. Allt väl så långt. Vi fick kliva på planet, vi spände fast oss och blev inräknade av flygvärdinnan. Sedan hände - ingenting. Efter en stunds väntan hörs kaptenens röst i högtalarna: "Planet läcker bränsle på vänster sida. Vi får be er att lämna planet och ta med era tillhörigheter". Bara att knalla av igen och vänta på besked. En tekniker ringdes in, men det dröjde flera timmar innan vi fick något besked. Som plåster på såren fick vi fika, men det var ju en klen tröst när jag insåg att mötet skulle börja utan mig. Så småningom fick vi besked om att ett nytt plan hade ringts in. Detta skulle angöra Kallax kl 19.00, ny beräknad avgångstid var 19.35. Ridå! Bara att sätta sig i bilen och åka hem till Bälinge igen. Kan säga att besvikelsen var ganska stor, jag hade sett fram emot att träffa nya bekantskaper och att få komma igång med styrelsearbetet.
Senare på kvällen samma dag satte Ludde igång med att kräkas. Magsjukan slår till igen! Kan någon människa begripa varför??? Den stora frågan nu är väl vem av oss som ska spy över påsken...
Valparna mår bra. De är alldeles för pigga nattetid, jag skulle önska att de sov mer sammanhängande perioder. Igår lade jag mig 23.15, de vaknade 00.30 och tyckte att lite bus inte var helt fel. Bara för städpatrullen att knalla ner. Kl 04.30 var det dags igen. Men jag insåg att de nog sov väl mycket igår eftermiddag så idag har jag försökt att hålla igång dem lite mer. Jag känner mig ungefär som en småbarnsmamma som försöker vända dygnet på sina små telningar. Få se om jag lyckas... Jag tycker också att de fuskar lite, de verkar ta power naps i några minuter. Just som jag tror att de är på väg att somna, kvicknar de till igen. Ibland delar de också in sig i olika arbetslag och kör skiftgång, allt för att hålla mig kvar i köket, det är jag helt övertygad om. Det finns stunder då jag inser att ett hundrum inte skulle vara helt fel. Då skulle man också slippa plocka ut valpar ur kylskåpet och ur diskmaskinen när man har öppnat dörren/luckan... OK, de tar sig inte in helt - men de försöker!
Visa har varit med dem idag. De har tappert försökt att dia men nu finns det inget att hämta där. Hon står tålmodigt och väntar på att de ska inse det, jag skulle ju önska att hon fräste ifrån men nej. När de till sist insåg att alla ställen var lika tomma, struntade de i morsan. Otacksamma små rackare!
Om Visa är för snäll så är det mer ruter i Maya. Hon morrar åt dem om de är för hårdhänta, hon kräver nu att behandlas med respekt. Och de åtlyder henne och håller sig på behörigt avstånd. Kisse surfar med på detta, också han behandlas numera med respekt trots att jag inte sett honom göra just någonting för att kräva detta. Melvin däremot respekterare de inte alls, han har något så skojigt som dinglar under magen och som de gärna vill undersöka. Men då drabbas Melvin av stora fasan och vill fly fältet. En liten valp i hallen tycker han är skoj, men att hamna bland fem myllrande valpar i köket är ett stort misstag. Där vill han inte vara! Inte Idefix heller längre, av gissningsvis samma anledning. De är väldigt nyfikna på de manliga behagen...
När det gäller kisse så har jag gett upp all kamp nu. Jag köper den dyra kattsanden med någon mysko parfymlukt nu, eftersom det verkar vara den han vill ha. Efter urinvägsinfektionen så är han tillsagd att få äta blötmat. Jag har prövat alla möjliga burkar men han ratar dem och har magrat av något kopiöst. Så nu är det Sheba, Purina och andr adyrbarheter som gäller. Jag har faktiskt också köpt lite av RC:s torrfoder, jag klarar inte av att se hur han bara blir till skinn och ben. Torrfoder är hans absoluta favvokäk så nu får han några kulor till kvällen. Förhoppningsvis ska hullet komma tillbaka så att han åtminstone blir normalviktig. Men han är dyr i drift, denna kisse. Undrans om han vet om att han är en raskatt..?
Senare på kvällen samma dag satte Ludde igång med att kräkas. Magsjukan slår till igen! Kan någon människa begripa varför??? Den stora frågan nu är väl vem av oss som ska spy över påsken...
Valparna mår bra. De är alldeles för pigga nattetid, jag skulle önska att de sov mer sammanhängande perioder. Igår lade jag mig 23.15, de vaknade 00.30 och tyckte att lite bus inte var helt fel. Bara för städpatrullen att knalla ner. Kl 04.30 var det dags igen. Men jag insåg att de nog sov väl mycket igår eftermiddag så idag har jag försökt att hålla igång dem lite mer. Jag känner mig ungefär som en småbarnsmamma som försöker vända dygnet på sina små telningar. Få se om jag lyckas... Jag tycker också att de fuskar lite, de verkar ta power naps i några minuter. Just som jag tror att de är på väg att somna, kvicknar de till igen. Ibland delar de också in sig i olika arbetslag och kör skiftgång, allt för att hålla mig kvar i köket, det är jag helt övertygad om. Det finns stunder då jag inser att ett hundrum inte skulle vara helt fel. Då skulle man också slippa plocka ut valpar ur kylskåpet och ur diskmaskinen när man har öppnat dörren/luckan... OK, de tar sig inte in helt - men de försöker!
Visa har varit med dem idag. De har tappert försökt att dia men nu finns det inget att hämta där. Hon står tålmodigt och väntar på att de ska inse det, jag skulle ju önska att hon fräste ifrån men nej. När de till sist insåg att alla ställen var lika tomma, struntade de i morsan. Otacksamma små rackare!
Om Visa är för snäll så är det mer ruter i Maya. Hon morrar åt dem om de är för hårdhänta, hon kräver nu att behandlas med respekt. Och de åtlyder henne och håller sig på behörigt avstånd. Kisse surfar med på detta, också han behandlas numera med respekt trots att jag inte sett honom göra just någonting för att kräva detta. Melvin däremot respekterare de inte alls, han har något så skojigt som dinglar under magen och som de gärna vill undersöka. Men då drabbas Melvin av stora fasan och vill fly fältet. En liten valp i hallen tycker han är skoj, men att hamna bland fem myllrande valpar i köket är ett stort misstag. Där vill han inte vara! Inte Idefix heller längre, av gissningsvis samma anledning. De är väldigt nyfikna på de manliga behagen...
När det gäller kisse så har jag gett upp all kamp nu. Jag köper den dyra kattsanden med någon mysko parfymlukt nu, eftersom det verkar vara den han vill ha. Efter urinvägsinfektionen så är han tillsagd att få äta blötmat. Jag har prövat alla möjliga burkar men han ratar dem och har magrat av något kopiöst. Så nu är det Sheba, Purina och andr adyrbarheter som gäller. Jag har faktiskt också köpt lite av RC:s torrfoder, jag klarar inte av att se hur han bara blir till skinn och ben. Torrfoder är hans absoluta favvokäk så nu får han några kulor till kvällen. Förhoppningsvis ska hullet komma tillbaka så att han åtminstone blir normalviktig. Men han är dyr i drift, denna kisse. Undrans om han vet om att han är en raskatt..?
Valparna sex veckor
Igår blev valparna sex veckor. Otroligt, vad fort tiden går! De härjar på rätt friskt och tycker väl egentligen att de är färdiga med köket. De vill ut i världen och gå på upptäktsfärd! Tur att det finns grindar, jag tycker det räcker med det kaos som råder i köket varje morgon när jag kommer ner. På dagarna är de så duktiga och gå på de utlagda tidningarna, men nattetid är de inte lika noga. =(
Mayas upptuktning av valparna verkar ha haft viss effekt. Både Pysen och Maya hanteras med större respekt nu, de närmar sig med lite lägre hållning och inställsamt viftande svansar. Betydligt bättre. Att hänga andra hundar i svansen och dra allt vad man förmår, är nog inte det smartaste draget om man vill klara sig utan att få stryk.
Pysen hade en tung dag i förrgår. Först blev han neddragen av valparna och sedan verkar han ha blivit uppjagad i ett träd av någon annan katt. Han var ute hela dagen och kom inte när jag ropade, vilket är otroligt olika honom så här års. Just som jag började bli orolig, satt han på bron och ville bara in, in, in. Han hade en reva över nosen och luktade skog, så gissningsvis har han suttit i ett träd eller varit gömd någonstans. Igår ville han inte alls gå ut. Inte lätt att vara en snäll kisse heller alla gånger!
Ludde hade friluftsdag i Måttsund igår och jag körde honom dit. Passade på att ta med Melvin och stanna till på klubben för att träna lite. Det var välbehövligt! Killen hade lite svårt att koncentrera sig när det hela tiden hördes ljud från susande skidåkare, men det gick bättre och bättre. Han gjorde riktigt bra linförighet, med bra svängar och fin kontakt, lite sned i positionen kanske men det får vara. Fick för mig att köra momentet tävlingsmässigt och insåg att vi helt missat att träna språng marsch. Melvin blev överlycklig när matte började springa, han studsade, bet i jackan och bar till sist kopplet. Alla eventuella fina poäng vi skulle ha skaffat oss fram till dess, skulle troligtvis flyga sin kos där! Nåväl, vi jobbade på med det och får jobba lite mer med det framöver. Klantigt av mig att inte tänka på tempoväxlingar. Inkallning gick hyfsat, lite taskig position ibland vid ingången fortfarande. Hopp gick OK och så gjorde jag en ensam platsliggning. Han känns ganska stabil egentligen, det enda är väl att han ligger med en väldigt alert kroppshållning. När valparna har flyttat tror jag att jag ska fundera på att lära honom att lägga ner huvudet. Jag inbillar mig att det skulle ge mig ett större lugn...
Valparna har snappat det här med inkallningssignal nu. De har också snappat detta med att matte gör mat, speciellt den lilla gula. Att mat måste stå och svälla eller svalna, har hon väldigt svårt att acceptera. Mat ska serveras - fort! Annars skäller lilla gula gällt och ettrigt. Skall borde vara enkelt att lära henne, med andra ord. Den vita har fått börja äta i egen skål, hon äter med glupande aptit och hinner förmodligen förse sig av någon annans ranson också. Den gula ligger också farligt när att förses med egen ranson, de båda damerna äter med ett hiskligt tempo. Alla äter i alla fall nu, det känns skönt.
Inte lika fint väder ute idag som tidigare i veckan. Hoppas att det blir fina dagar till påsk så att valparna kan få komma ut. De fick gå ut en sväng igår och det uppskattade de. Några kissade ute, andra käkade snö och kissade desto mer inne. =) Annars är de duktiga på att kissa på tidningarna nu. Precis som de är duktiga på att strimla tidningarna i molekyler eller att släpa omkring på dem. Apportörer...
Mayas upptuktning av valparna verkar ha haft viss effekt. Både Pysen och Maya hanteras med större respekt nu, de närmar sig med lite lägre hållning och inställsamt viftande svansar. Betydligt bättre. Att hänga andra hundar i svansen och dra allt vad man förmår, är nog inte det smartaste draget om man vill klara sig utan att få stryk.
Pysen hade en tung dag i förrgår. Först blev han neddragen av valparna och sedan verkar han ha blivit uppjagad i ett träd av någon annan katt. Han var ute hela dagen och kom inte när jag ropade, vilket är otroligt olika honom så här års. Just som jag började bli orolig, satt han på bron och ville bara in, in, in. Han hade en reva över nosen och luktade skog, så gissningsvis har han suttit i ett träd eller varit gömd någonstans. Igår ville han inte alls gå ut. Inte lätt att vara en snäll kisse heller alla gånger!
Ludde hade friluftsdag i Måttsund igår och jag körde honom dit. Passade på att ta med Melvin och stanna till på klubben för att träna lite. Det var välbehövligt! Killen hade lite svårt att koncentrera sig när det hela tiden hördes ljud från susande skidåkare, men det gick bättre och bättre. Han gjorde riktigt bra linförighet, med bra svängar och fin kontakt, lite sned i positionen kanske men det får vara. Fick för mig att köra momentet tävlingsmässigt och insåg att vi helt missat att träna språng marsch. Melvin blev överlycklig när matte började springa, han studsade, bet i jackan och bar till sist kopplet. Alla eventuella fina poäng vi skulle ha skaffat oss fram till dess, skulle troligtvis flyga sin kos där! Nåväl, vi jobbade på med det och får jobba lite mer med det framöver. Klantigt av mig att inte tänka på tempoväxlingar. Inkallning gick hyfsat, lite taskig position ibland vid ingången fortfarande. Hopp gick OK och så gjorde jag en ensam platsliggning. Han känns ganska stabil egentligen, det enda är väl att han ligger med en väldigt alert kroppshållning. När valparna har flyttat tror jag att jag ska fundera på att lära honom att lägga ner huvudet. Jag inbillar mig att det skulle ge mig ett större lugn...
Valparna har snappat det här med inkallningssignal nu. De har också snappat detta med att matte gör mat, speciellt den lilla gula. Att mat måste stå och svälla eller svalna, har hon väldigt svårt att acceptera. Mat ska serveras - fort! Annars skäller lilla gula gällt och ettrigt. Skall borde vara enkelt att lära henne, med andra ord. Den vita har fått börja äta i egen skål, hon äter med glupande aptit och hinner förmodligen förse sig av någon annans ranson också. Den gula ligger också farligt när att förses med egen ranson, de båda damerna äter med ett hiskligt tempo. Alla äter i alla fall nu, det känns skönt.
Inte lika fint väder ute idag som tidigare i veckan. Hoppas att det blir fina dagar till påsk så att valparna kan få komma ut. De fick gå ut en sväng igår och det uppskattade de. Några kissade ute, andra käkade snö och kissade desto mer inne. =) Annars är de duktiga på att kissa på tidningarna nu. Precis som de är duktiga på att strimla tidningarna i molekyler eller att släpa omkring på dem. Apportörer...
Arg Maya
Idag har de små haft en höjdardag. På morgonen var de några som jagade stackars Pysen. Lilla Gul var truppledare. I vanliga fall så brukar de inte våga sig på kisse vid den här åldern utan han brukar ha övertaget, men inte på de här damerna. Pysen beslutade sig för att ta sin tillflykt till fönsterbrädan men just som han hoppade, sög lilla Rosa tag i svansen och kisse kom ner igen. Apportering av hårvilt, baggis! Pysen är otroligt snäll, det hade varit läge för en smäll där.
En som börjar tappa tålamodet med de små är Maya. Ikväll har hon varit med dem en stund och som vanligt vill de jaga henne. Den här gången var det Röd, Rosa och Vit som jagade. Jag såg att hon började ledsna på leken och just då bestämde sig lilla Röd för att suga tag i Mayas svanstipp och dra bakåt allt vad hon orkade. Då lackade Maya ur! Det spottade och fräste om henne. Lilla Rosa blev förskräckt och backade rejält, Vit backade halvvägs men den lilla Röda bara studsade omkring och skällde, gjorde små utfall och var allmänt näsvis. Lilla Vit kom fram och slickade Maya i mungiporna, det accepterades nådigt. Men Röd fortsatte med sina attacker och kom allt närmare, trots att Maya stod på stela ben och morrade. Till sist gjorde Röd en attack och då fick hon på moppo! Maya sög henne i nacken och tryckte ner henne, samtidigt som hon lät ganska så fult. Budskapet gick hem för stunden men hon såg inte alltför stukad ut så det ska bli spännande att se hur hon gör i morgon. Hon är en tuffing, den röda! Och Maya är otroligt bra med de små, hon visar mer och mer var skåpet ska stå och tolererar inte vad som helst. Tur att jag har henne som valpuppfostrare, mamma Visa själv är lite väl tolerant. Hon kör mer med fri uppfostran, eller kanske snarare fri från fostran...
Mest matfixerad i gänget är lilla Gul. Hon har en sanslös koll på när det vankas mat och kommer farande som en oljad blixt, även om hon låg och sov. Om jag inte är snabb nog för hennes smak, och det är jag ju aldrig, så studsar hon som en liten svart gummiboll och skäller uppfordrande. Det lär bli ganska enkelt att träna skall med henne... Har inte de andra fattat vad som är på gång innan så gör de det då. Så numera blåser jag i visselpipan mest för sakens skull, alla är redan på plats när maten kommer. Nu äter alla bra också, skönt. Fast visst, somliga äter bättre än andra : )
Melvin kommer lite i skymundan nu. Jag är så vansinnigt trött på kvällarna av lite för lite sömn så jag orkar helt enkelt inte träna. Två veckor till, sedan ska vi sätta fart, killen och jag. Då ska jag också försöka att sätta igång Visa igen efter valpningen, hon är med på alla rundor nu och vi ska försöka bygga upp kroppen igen så sakteliga. Just nu har jag inte ens koll på tävlingsprogrammet och det känns väldigt olikt mig. Livet kretsar runt kisspölar, golvvaskning, valpmatning och allmän träning av de små inför flytten. Det är lite som att vara småbarnsmamma igen, man får "gröt" i huvudet!
En som börjar tappa tålamodet med de små är Maya. Ikväll har hon varit med dem en stund och som vanligt vill de jaga henne. Den här gången var det Röd, Rosa och Vit som jagade. Jag såg att hon började ledsna på leken och just då bestämde sig lilla Röd för att suga tag i Mayas svanstipp och dra bakåt allt vad hon orkade. Då lackade Maya ur! Det spottade och fräste om henne. Lilla Rosa blev förskräckt och backade rejält, Vit backade halvvägs men den lilla Röda bara studsade omkring och skällde, gjorde små utfall och var allmänt näsvis. Lilla Vit kom fram och slickade Maya i mungiporna, det accepterades nådigt. Men Röd fortsatte med sina attacker och kom allt närmare, trots att Maya stod på stela ben och morrade. Till sist gjorde Röd en attack och då fick hon på moppo! Maya sög henne i nacken och tryckte ner henne, samtidigt som hon lät ganska så fult. Budskapet gick hem för stunden men hon såg inte alltför stukad ut så det ska bli spännande att se hur hon gör i morgon. Hon är en tuffing, den röda! Och Maya är otroligt bra med de små, hon visar mer och mer var skåpet ska stå och tolererar inte vad som helst. Tur att jag har henne som valpuppfostrare, mamma Visa själv är lite väl tolerant. Hon kör mer med fri uppfostran, eller kanske snarare fri från fostran...
Mest matfixerad i gänget är lilla Gul. Hon har en sanslös koll på när det vankas mat och kommer farande som en oljad blixt, även om hon låg och sov. Om jag inte är snabb nog för hennes smak, och det är jag ju aldrig, så studsar hon som en liten svart gummiboll och skäller uppfordrande. Det lär bli ganska enkelt att träna skall med henne... Har inte de andra fattat vad som är på gång innan så gör de det då. Så numera blåser jag i visselpipan mest för sakens skull, alla är redan på plats när maten kommer. Nu äter alla bra också, skönt. Fast visst, somliga äter bättre än andra : )
Melvin kommer lite i skymundan nu. Jag är så vansinnigt trött på kvällarna av lite för lite sömn så jag orkar helt enkelt inte träna. Två veckor till, sedan ska vi sätta fart, killen och jag. Då ska jag också försöka att sätta igång Visa igen efter valpningen, hon är med på alla rundor nu och vi ska försöka bygga upp kroppen igen så sakteliga. Just nu har jag inte ens koll på tävlingsprogrammet och det känns väldigt olikt mig. Livet kretsar runt kisspölar, golvvaskning, valpmatning och allmän träning av de små inför flytten. Det är lite som att vara småbarnsmamma igen, man får "gröt" i huvudet!
Filmtajm!
Idag har jag tillverkat filmer på de små igen! Jag tycker själv att jag börjar få in knycken nu, fast det tar en faslig tid. En av dem hittar ni här: http://www.youtube.com/watch?v=WHFBc2kuHN0&feature=channel De andra kan ni förhoppningsvis se till höger om själva filmen.
I helgen har vi haft besök av Katarina. Det var otroligt skoj att få träffa henne igen! Mycket hund blir det sådana dagar =) Ebba och David tittade också förbi och kikade på sin lilla tjej. Valet har fallit på den lilla Rosa, alias Rumpan. Hon är inte störst, inte vackrast men otroligt social och rolig. Jag hoppas och tror att hon ska passa Ebba bra och att de ska kunna få ut en hel del av varandra. Övriga valpar är inte fördelade ännu, det är ingen enkel sak detta. Men tankarna börjar ta form så sakteliga. Tur är väl det, eftersom det inte är mer än lite drygt två veckor till leverans. Usch, jag bävar redan för det, det kommer att bli otroligt tyst när de far.
Idag har jag hämtat ut stamtavlorna på Posten och blivit några tusen fattigare. Det är dyra papper, det där. Besiktningstid är bokad, jag ska åka och lämna in stamtavlorna hos veterinären i veckan så att de kan fylla i sina papper. Funderar på att ta de små med mig i bilen så får de träna lite på bilåkning. Några av dem ska ju åka bil i ett par timmar eller mer när de ska hem, så det kan vara bra om de har viss vana till dess.
Det är mycket som ska fixas så här veckorna innan leverans. Valppåsar är beställda och levererade och idag har jag också beställt valpdummies och visselpipor. De små börjar att lyssna riktigt bra på inkallningssignalen nu, det är fascinerande hur fort de lär sig.
Jag är lite bekymrad över Tutan. Jag tycker att hon är tjockare än vad hon borde vara med tanke på vad hon äter och hur mycket hon rör sig. Matransonen är minskad men midjemåttet krymper inte i alla fall. Nåväl, hon är pigg och glad och verkar inte må det minsta dåligt. Vi kör på med mindre mat lite till och hoppas att det har effekt.
Melvin har kommit på att man kan plocka skor från hyllorna i garderoben. Det är mycket roligare än att ta skor från skohyllan i hallen! Så nu får man komma ihåg att dra för spegeldörrarna, annars kan det gå illa. Jag tror att han längtar efter att få flytta tillbaka till köket. Husse längtar också snart efter det, det är hans skor som varit mest utsatta... :)
Till helgen är det dags för första styrelsemötet i Cavaliersällskapet. Jag är nybliven suppleant och ser fram emot att åka ner och träffa de andra. Det ska bli otroligt roligt!
Har fått en rapport från Idefix bebisar också. De äter, växer och frodas. Härligt!
I helgen har vi haft besök av Katarina. Det var otroligt skoj att få träffa henne igen! Mycket hund blir det sådana dagar =) Ebba och David tittade också förbi och kikade på sin lilla tjej. Valet har fallit på den lilla Rosa, alias Rumpan. Hon är inte störst, inte vackrast men otroligt social och rolig. Jag hoppas och tror att hon ska passa Ebba bra och att de ska kunna få ut en hel del av varandra. Övriga valpar är inte fördelade ännu, det är ingen enkel sak detta. Men tankarna börjar ta form så sakteliga. Tur är väl det, eftersom det inte är mer än lite drygt två veckor till leverans. Usch, jag bävar redan för det, det kommer att bli otroligt tyst när de far.
Idag har jag hämtat ut stamtavlorna på Posten och blivit några tusen fattigare. Det är dyra papper, det där. Besiktningstid är bokad, jag ska åka och lämna in stamtavlorna hos veterinären i veckan så att de kan fylla i sina papper. Funderar på att ta de små med mig i bilen så får de träna lite på bilåkning. Några av dem ska ju åka bil i ett par timmar eller mer när de ska hem, så det kan vara bra om de har viss vana till dess.
Det är mycket som ska fixas så här veckorna innan leverans. Valppåsar är beställda och levererade och idag har jag också beställt valpdummies och visselpipor. De små börjar att lyssna riktigt bra på inkallningssignalen nu, det är fascinerande hur fort de lär sig.
Jag är lite bekymrad över Tutan. Jag tycker att hon är tjockare än vad hon borde vara med tanke på vad hon äter och hur mycket hon rör sig. Matransonen är minskad men midjemåttet krymper inte i alla fall. Nåväl, hon är pigg och glad och verkar inte må det minsta dåligt. Vi kör på med mindre mat lite till och hoppas att det har effekt.
Melvin har kommit på att man kan plocka skor från hyllorna i garderoben. Det är mycket roligare än att ta skor från skohyllan i hallen! Så nu får man komma ihåg att dra för spegeldörrarna, annars kan det gå illa. Jag tror att han längtar efter att få flytta tillbaka till köket. Husse längtar också snart efter det, det är hans skor som varit mest utsatta... :)
Till helgen är det dags för första styrelsemötet i Cavaliersällskapet. Jag är nybliven suppleant och ser fram emot att åka ner och träffa de andra. Det ska bli otroligt roligt!
Har fått en rapport från Idefix bebisar också. De äter, växer och frodas. Härligt!
Magsjuka igen =(
Igår kom tonårssonen hem från skolan utan matlust. Några timmar senare brakade det lös. Inga tvivel råder, detta måste vara den beryktade vinterkräkan! Nu sover han, lite lätt blek om nosen. Jag har haft ont i magen hela natten men inte mer, men sliten är jag ju ändå. Hoppas nu att de andra klarar sig och att vi inte smittar någon! Katarina är modig och kommer hit ändå, det gläder mig oerhört. Vi ska mysa med valparna hela helgen!
Igår morse när jag gick ner till valparna hittade jag mysko vita plastbitar i hallen. De visade sig komma från husses gympadojor... Melvin har gett sig på att designa skor. Han tyckte väl antingen att husses fötter gör sig bättre i skor med öppen tå, eller så tyckte han helt enkelt att de där dojorna behövde bättre ventilation. Numera förvaras skor som vi är rädda om i garderoben med STÄNGDA dörrar, eftersom killen utvecklat konsten att elegant plocka ut skor från hyllorna. Man kan konstatera att de senaste dagarnas kärleksresor med Idefix har gått ut över den svarte gossen och nu visade han vad han tyckte om det.
De små håller igång, förstås. I förrgår var det så ljuvligt soligt ute och bara tre minusgrader så de fick komma ut en kortis. Det tyckte de var helfestligt! På den lilla stund de var ute hann de springa fram och tillbaka längs trädgårdsgången, äta snö, gräva i snö och några hann också kissa av bara farten. Det är ett otroligt robust litet gäng! Igår var de också uppe på bordet för fotografering. Bilderna blev urusla, mycket beroende på att de inte ville vara stilla. De ville ut på upptäcktsfärd!
De har fått en prasslig kattunnel som de älskar. Den busar de vilt med och ibland kissar de en skvätt också så då hamnar den i badrummet en stund. Jag köpte också ett litet kattält. I min värld såg jag framför mig hur de skulle krypa in där och mysa. I valparnas värld blev det lite annorlunda... De ville bära iväg på den, helst åt olika håll. Nedan syns i alla fall en bild på några små "campare" innan tältet fick räddas från vandalism!
Till sist måste jag ju berätta om Idefix. Nu har han dejtat två flickor på nästan lika många veckor, först en söt blenheimtik och sedan en bedårande black & tan-tik, båda på kennel Tizitas (www.tizitas.se). Hoppas innerligt att det blir ett litet valpgäng för båda flickorna, alla parningar gick i alla fall galant. Killen är en naturbegåvning på detta! I förrgår blev han också pappa för andra gången till tre ljuvliga små blenhiemvalpar, en hane och två tikar. Duktig mamma är SE AgCH Cinema. Någon av valparna kan ev tingas fortfarande.
Igår morse när jag gick ner till valparna hittade jag mysko vita plastbitar i hallen. De visade sig komma från husses gympadojor... Melvin har gett sig på att designa skor. Han tyckte väl antingen att husses fötter gör sig bättre i skor med öppen tå, eller så tyckte han helt enkelt att de där dojorna behövde bättre ventilation. Numera förvaras skor som vi är rädda om i garderoben med STÄNGDA dörrar, eftersom killen utvecklat konsten att elegant plocka ut skor från hyllorna. Man kan konstatera att de senaste dagarnas kärleksresor med Idefix har gått ut över den svarte gossen och nu visade han vad han tyckte om det.
De små håller igång, förstås. I förrgår var det så ljuvligt soligt ute och bara tre minusgrader så de fick komma ut en kortis. Det tyckte de var helfestligt! På den lilla stund de var ute hann de springa fram och tillbaka längs trädgårdsgången, äta snö, gräva i snö och några hann också kissa av bara farten. Det är ett otroligt robust litet gäng! Igår var de också uppe på bordet för fotografering. Bilderna blev urusla, mycket beroende på att de inte ville vara stilla. De ville ut på upptäcktsfärd!
De har fått en prasslig kattunnel som de älskar. Den busar de vilt med och ibland kissar de en skvätt också så då hamnar den i badrummet en stund. Jag köpte också ett litet kattält. I min värld såg jag framför mig hur de skulle krypa in där och mysa. I valparnas värld blev det lite annorlunda... De ville bära iväg på den, helst åt olika håll. Nedan syns i alla fall en bild på några små "campare" innan tältet fick räddas från vandalism!
Till sist måste jag ju berätta om Idefix. Nu har han dejtat två flickor på nästan lika många veckor, först en söt blenheimtik och sedan en bedårande black & tan-tik, båda på kennel Tizitas (www.tizitas.se). Hoppas innerligt att det blir ett litet valpgäng för båda flickorna, alla parningar gick i alla fall galant. Killen är en naturbegåvning på detta! I förrgår blev han också pappa för andra gången till tre ljuvliga små blenhiemvalpar, en hane och två tikar. Duktig mamma är SE AgCH Cinema. Någon av valparna kan ev tingas fortfarande.
Lite bilder i alla fall
Oj, oj, oj, jag hinner inte med att skriva här! Inte hinner jag fixa till filmer heller, jag satte mig igår men då tog batteriet i kameran slut. =( Typiskt. Nåja, ett par kompisar från klubben var här i söndags för att pussa på de små, så de tog lite bilder åt mig. Här kommer ett par bilder, fotograf Lennart Andersson:
Här sover den stora tiken. Lite kul bild, man kan vrida den och hon står. =)
Här är Rosa, alias Rumpan. Lika pigg som hon ser ut!
Idefix är i förförartagen. Förra helgen var han iväg på en date med en blenheimtik, igår var det dags för nästa date, denna gång med en black&tan-tik från samma kennel. Killen är otroligt duktig på detta med att para, han fixar allt utan hjälp och är det inte dags, gör han heller ingen större ansträngning. Vi har ju lärt oss att Cavaliertikar kan göra en hel del ljud ;o) men flickan igår sa inte ett pip. Det hela gick galant, de satt ihop i närmare en halvtimme och vi hade förmodligen lika gärna kunnat gå och fika under tiden, men nu var vi med och övervakade hängningen. Men det känns roligt när det blir så bra, nu hoppas vi bara att det blir bra valpar också.
De små har fått nya leksaker idag. Jag har varit på Rusta och shoppat en prasslig kattunnel, en agilitytunnel och ett kattält. Såg framför mig hur de skulle krypa in i tältet och ligga där och mysa. I själva verket sög två stycken raskt tag i varsin pinne och gick åt varsitt håll... Jag fick rädda tältet, de ska få en chans till i morgon men annars får det nog bli till katten. Eller kanske Maya... Den prassliga tunneln har de också testat och den gjorde succé. Man kan skjuta den framför sig, dra omkring på den, springa igenom den och när man blir riktigt till sig så kan man också kissa i den. Kanske inte riktigt vad jag tänkte mig men den går att tvätta rent. De behövde verkligen få något nytt att ägna sig åt, de börjar tydligt att visa att köket (35 kvadratmeter, hyfsat stor valphage kan jag tycka) är för litet. The world is not enough, finns det inte en Bond-film som heter så? Kunde lika gärna vara en valpfilm...
Jag har också lagt ut tidningar i några strategiska hörn i köket och de är hyfsat duktiga på att gå dit och kissa, eller i alla fall i närheten av tidningen (typ just vid kanten). Dess värre kan de ju också tänka sig att apportera tidningarna, det är väl inte riktigt vad jag tänker mig. Men säkert prasslar det kul! Annars har de gillat en leksak som jag hastigt snitsade till, en gammal sportsocka med silkespapper i och så en knut på skaftet så att inte pappret kommer ut. Det prasslar skojigt när man bär på det!
Nu börjar det närma sig tid för att bestämma sig för vilken valp som ska stanna på halvfoder. Men jag har jordens vånda! Just som jag trodde att jag i alla fall ringat in några, spricker allt för att någon annan tik visar en jättetrevlig sida. Så jag kikar och våndas och vet snart varken ut eller in. Ska försöka få hjälp att fotografera dem endera dagen så att jag kan kika lite på bilder också, fast mest är det sättet som avgör. Problemet är ju att de är ett otroligt roligt och påhittigt litet gäng, så det är vansinnigt svårt att plocka ut någon. Visst finns det några som sticker ut på olika sätt, men också de som är väldigt jämntrevliga och mysiga. De är charmtroll allihop!
Här sover den stora tiken. Lite kul bild, man kan vrida den och hon står. =)
Här är Rosa, alias Rumpan. Lika pigg som hon ser ut!
Idefix är i förförartagen. Förra helgen var han iväg på en date med en blenheimtik, igår var det dags för nästa date, denna gång med en black&tan-tik från samma kennel. Killen är otroligt duktig på detta med att para, han fixar allt utan hjälp och är det inte dags, gör han heller ingen större ansträngning. Vi har ju lärt oss att Cavaliertikar kan göra en hel del ljud ;o) men flickan igår sa inte ett pip. Det hela gick galant, de satt ihop i närmare en halvtimme och vi hade förmodligen lika gärna kunnat gå och fika under tiden, men nu var vi med och övervakade hängningen. Men det känns roligt när det blir så bra, nu hoppas vi bara att det blir bra valpar också.
De små har fått nya leksaker idag. Jag har varit på Rusta och shoppat en prasslig kattunnel, en agilitytunnel och ett kattält. Såg framför mig hur de skulle krypa in i tältet och ligga där och mysa. I själva verket sög två stycken raskt tag i varsin pinne och gick åt varsitt håll... Jag fick rädda tältet, de ska få en chans till i morgon men annars får det nog bli till katten. Eller kanske Maya... Den prassliga tunneln har de också testat och den gjorde succé. Man kan skjuta den framför sig, dra omkring på den, springa igenom den och när man blir riktigt till sig så kan man också kissa i den. Kanske inte riktigt vad jag tänkte mig men den går att tvätta rent. De behövde verkligen få något nytt att ägna sig åt, de börjar tydligt att visa att köket (35 kvadratmeter, hyfsat stor valphage kan jag tycka) är för litet. The world is not enough, finns det inte en Bond-film som heter så? Kunde lika gärna vara en valpfilm...
Jag har också lagt ut tidningar i några strategiska hörn i köket och de är hyfsat duktiga på att gå dit och kissa, eller i alla fall i närheten av tidningen (typ just vid kanten). Dess värre kan de ju också tänka sig att apportera tidningarna, det är väl inte riktigt vad jag tänker mig. Men säkert prasslar det kul! Annars har de gillat en leksak som jag hastigt snitsade till, en gammal sportsocka med silkespapper i och så en knut på skaftet så att inte pappret kommer ut. Det prasslar skojigt när man bär på det!
Nu börjar det närma sig tid för att bestämma sig för vilken valp som ska stanna på halvfoder. Men jag har jordens vånda! Just som jag trodde att jag i alla fall ringat in några, spricker allt för att någon annan tik visar en jättetrevlig sida. Så jag kikar och våndas och vet snart varken ut eller in. Ska försöka få hjälp att fotografera dem endera dagen så att jag kan kika lite på bilder också, fast mest är det sättet som avgör. Problemet är ju att de är ett otroligt roligt och påhittigt litet gäng, så det är vansinnigt svårt att plocka ut någon. Visst finns det några som sticker ut på olika sätt, men också de som är väldigt jämntrevliga och mysiga. De är charmtroll allihop!
Fyra veckor idag
Idag blir de små fyra veckor gamla. Det betyder att halva tiden här hemma hos oss har gått. Nu har vi de jobbiga fyra veckorna kvar innan vi lämnar dem vidare. Jag bävar redan för när de ska åka. Så tomt det kommer att bli! De är ett alldeles ljuvligt litet gäng, så roliga och så behändiga på något sätt. LIte vassa i munnen då möjligen... ;)
Ett tag idag var en av dem billig. Alla fem hade somnat och jag hade stoppat ner dem i valplådan. Gick upp för att jobba då en mistlur drog igång i köket. Det lät som om en skräntärna hade landat där - hemska läten! Efter tjugo minuters idogt skränande gav jag upp och lyfte upp mistluren, den röda tiken, i tron att hon ville kissa utanför lådan. Hon larvade runt ett varv runt pysselbordet och lade sig under soffan, varifrån jag hade dragit ut henne en halvtimme tidigare. Där ville hon sova, inte i någon valplåda! Jag lät henne somna och stoppade sedan ner henne i lådan igen. Bestämde mig för att dammsuga hallen innan jag åkte iväg för att hämta Stina. När dammsugaren drog igång, vaknade också skräntärnan och satte igång igen. Men då gick jag ut och låste dörren, och när jag kom hem igen så var det knäpptyst i lådan. Lilla skrälle! ;)
De har busat med Maya idag också. Allra mest har nog Rosa busat, nu har hon fått smak på det. Hon har också försökt se om hon möjligtvis kan ta sig ner i skurhinken, men därtill var hon för liten, tack och lov. Hennes blå syster har istället dragit ner golvmoppen med en smäll, men det bekymrade inte henne. Handduken under arbetsbänken har vi fått flytta på, den var rolig att dra i.
Visa väljer nu att sova i hallen med de andra hundarna. Hon går in i köket några gånger om dagen för att ge de små en slurk (och för att undersöka om de har någon mat över som hon kan käka upp) men annars tror jag att hon tycker att det är skönt att slippa dem. De har ju ganska vassa tänder nu också. Maya däremot gör allt hon kan för att de ska busa med henne. Kisse har också gjort en trevare och sprungit genom köket några gånger. Men de små är för små för att hinna uppfatta att det röda streck som passerar faktiskt är en katt, så de reagerar inte. Småfjantar, tycker Pysen och seglar ut ur köket igen med näsan i vädret.
Jag har funderat lite över det att det här gänget känns färdigare än tidigare kullar i samma ålder. Så slår det mig - alla är tikar! Kan det vara det? Jag upplever ofta att tikarna är fartigare och mer framåt än hanarna som valpar. Hanarna är ofta lite som Ferdinand, de sitter där vid sin korkek och är lite lagom lillgamla de första månaderna medan tikarna spruttar runt och är aktiva. Här är det fem tikar, inte konstigt då att det är aktivitet! Kan det vara så enkelt?
Till sist en bild på stora tiken från ikväll. Visst ÄR hon söt?
Tar en bild på tre systrar också - storan, röd respektive gul tik. Hela tiden med bläckfisken som så här långt är den absoluta favoritleksaken.
Ett tag idag var en av dem billig. Alla fem hade somnat och jag hade stoppat ner dem i valplådan. Gick upp för att jobba då en mistlur drog igång i köket. Det lät som om en skräntärna hade landat där - hemska läten! Efter tjugo minuters idogt skränande gav jag upp och lyfte upp mistluren, den röda tiken, i tron att hon ville kissa utanför lådan. Hon larvade runt ett varv runt pysselbordet och lade sig under soffan, varifrån jag hade dragit ut henne en halvtimme tidigare. Där ville hon sova, inte i någon valplåda! Jag lät henne somna och stoppade sedan ner henne i lådan igen. Bestämde mig för att dammsuga hallen innan jag åkte iväg för att hämta Stina. När dammsugaren drog igång, vaknade också skräntärnan och satte igång igen. Men då gick jag ut och låste dörren, och när jag kom hem igen så var det knäpptyst i lådan. Lilla skrälle! ;)
De har busat med Maya idag också. Allra mest har nog Rosa busat, nu har hon fått smak på det. Hon har också försökt se om hon möjligtvis kan ta sig ner i skurhinken, men därtill var hon för liten, tack och lov. Hennes blå syster har istället dragit ner golvmoppen med en smäll, men det bekymrade inte henne. Handduken under arbetsbänken har vi fått flytta på, den var rolig att dra i.
Visa väljer nu att sova i hallen med de andra hundarna. Hon går in i köket några gånger om dagen för att ge de små en slurk (och för att undersöka om de har någon mat över som hon kan käka upp) men annars tror jag att hon tycker att det är skönt att slippa dem. De har ju ganska vassa tänder nu också. Maya däremot gör allt hon kan för att de ska busa med henne. Kisse har också gjort en trevare och sprungit genom köket några gånger. Men de små är för små för att hinna uppfatta att det röda streck som passerar faktiskt är en katt, så de reagerar inte. Småfjantar, tycker Pysen och seglar ut ur köket igen med näsan i vädret.
Jag har funderat lite över det att det här gänget känns färdigare än tidigare kullar i samma ålder. Så slår det mig - alla är tikar! Kan det vara det? Jag upplever ofta att tikarna är fartigare och mer framåt än hanarna som valpar. Hanarna är ofta lite som Ferdinand, de sitter där vid sin korkek och är lite lagom lillgamla de första månaderna medan tikarna spruttar runt och är aktiva. Här är det fem tikar, inte konstigt då att det är aktivitet! Kan det vara så enkelt?
Till sist en bild på stora tiken från ikväll. Visst ÄR hon söt?
Tar en bild på tre systrar också - storan, röd respektive gul tik. Hela tiden med bläckfisken som så här långt är den absoluta favoritleksaken.
Filmer
Idag har jag filmat de små och lagt ut två filmer på Youtube. Det är första gången jag för över film till datorn och redigerar. Jag känner mig otroligt teknisk och känner mig som den värsta naturfilmaren. Oscarsgalan nästa!
De små är fantastiska! De känns mycket större än de fyra veckor de blir i morgon. Idag har de fått träffa på Maya, till Mayas förtjusning. Hon har legat och suktat efter dem i grinden sedan de föddes och nu fick hon komma in. Nu var de nog inte riktigt som Maya hade tänkt sig, och Maya var kanske inte riktigt vad de hade tänkt sig heller, för det blev ett ganska fladdrigt möte. Min första lilla film speglar detta möte och ni kan se det här: http://www.youtube.com/watch?v=Ug-2TzxQgMU
Den andra filmen visar mer lite lek, både med leksaker och med varandra. Den är kortare och ni hittar den här: http://www.youtube.com/watch?v=6NHzgsfZm0o
Medan Maya for omkring med valparna i köket, stod Melvin på andra sidan grinden och hoppade jämfota. Han skulle nog väldigt gärna vilja komma in och träffa sina småsystrar, han också. Men det får vänta, jag vill inte riskera att han tar ett jämfotaskutt rätt upp och landar på någon lillasyster. Vi börjar med Maya och så stegar vi oss vidare. De ska så småningom också få träffa polis Idefix, som är en snäll kille men som gillar lite ordning och reda. Maya kan de antagligen få dra i öronen och jaga lite som de vill, hon brukar älska sådant. Men Idefix kräver lite respekt. Det är bra att de får lära sig sådant också innan de flyttar, så att de inte får för sig att man kan dra alla hundar i öronen hur som helst. Det kan stå sig dyrt i framtiden...
De små är fantastiska! De känns mycket större än de fyra veckor de blir i morgon. Idag har de fått träffa på Maya, till Mayas förtjusning. Hon har legat och suktat efter dem i grinden sedan de föddes och nu fick hon komma in. Nu var de nog inte riktigt som Maya hade tänkt sig, och Maya var kanske inte riktigt vad de hade tänkt sig heller, för det blev ett ganska fladdrigt möte. Min första lilla film speglar detta möte och ni kan se det här: http://www.youtube.com/watch?v=Ug-2TzxQgMU
Den andra filmen visar mer lite lek, både med leksaker och med varandra. Den är kortare och ni hittar den här: http://www.youtube.com/watch?v=6NHzgsfZm0o
Medan Maya for omkring med valparna i köket, stod Melvin på andra sidan grinden och hoppade jämfota. Han skulle nog väldigt gärna vilja komma in och träffa sina småsystrar, han också. Men det får vänta, jag vill inte riskera att han tar ett jämfotaskutt rätt upp och landar på någon lillasyster. Vi börjar med Maya och så stegar vi oss vidare. De ska så småningom också få träffa polis Idefix, som är en snäll kille men som gillar lite ordning och reda. Maya kan de antagligen få dra i öronen och jaga lite som de vill, hon brukar älska sådant. Men Idefix kräver lite respekt. Det är bra att de får lära sig sådant också innan de flyttar, så att de inte får för sig att man kan dra alla hundar i öronen hur som helst. Det kan stå sig dyrt i framtiden...
Testar ny blogg
Det har varit så mycket krångel med den andra bloggen, svårigheter att lämna kommentarer och knöligt att lägga ut bilder. Nu testar jag den här och ser om den fungerar bättre! Hoppas...
De små har nu intagit köket under vakna stunder. De myllrar omkring och tar mer och mer mark i besittning. Jag har en hopplös uppgift i att försöka se skillnad på dem och bilda mig en uppfattning om deras personlighet. För att förenkla det hela, fick de idag ha olikfärgade ulltrådar runt halsen. Kliigt, tyckte de först, trots att jag knöt jättelöst. Men efter ett tag gick det bättre.
Lilla blå, alias vänster fram (jodå, prickarna kommer att vara kvar som en extra livlina) visade sig vara väldigt snål om leksakerna idag. Medan de andra fortfarande inspekterade omgivningarna, upptäckte hon att det fanns saker på golvet som man kunde bära på. Hon tog en gammal strupma med knut på och bar in den i sin "tjyvgömma" under kökssoffan. Ut igen och se, där fanns en kul sak med fransar på. In med den också så att ingen annan kunde ta den. Och så den där röda gummigrejen, men den tog hon bara med sig en liten bit. Sedan lade hon sig och bet i fransgrejen, den var ändå skojigast. Ikväll kom en lurvig bläckfisk fram på golvet och det dröjde inte länge förrän vi såg den åka in under soffan...
Här tronar hon med delar av sina samlingar
En annan kul dam är lilla Röd, alias vänster bakben. Hon härjar glatt på golvet, men när det är dags att sova så går hon prydligt tillbaka till valplådan och vill bli inlyft. Så har hon gjort alla gånger idag. Väl inne så lägger hon sig i exakt samma hörn, tuggar och gräver lite och somnar sedan. Ordentlig tjej, hon vill sova hemma. Äta är hon däremot inte så noga med, hon äter när hon är hungrig och har lust. Annars tycker jag att alla äter bra i gemensam skål nu, även Rumpan/lilla Rosa. Somliga äter mer än andra, som lilla Gul/höger fram. Ändå är hon minst i gänget, men äta är hon bra på! Största tiken är också bra på det. Hon är en cool dam som fortfarande ser ut lite som en matrona bredvid de andra.
Maya har fått träffa valparna en kort stund idag också, efter att ha trånat i grinden sedan de föddes. Nu vet jag inte om valparna hann uppfatta så mycket av det svartvita som kom farande. Maya vill leka med de nya kompisarna, men riktigt där är vi inte än. Nu satt de mest på rumpan och tittade lite förvånat på den långörade saken som for runt en stund, innan hon blev utskickad ur köket igen.
Visa tillbringar mer och mer tid med de andra hundarna nu och följer med på promenaderna. Jag tror att hon njuter av det. Vi hade en underbar promenad på isen i förmiddags i strålande sol. I morgon ska jag gå ut lite tidigare så att spåren bär aningen bättre, de blir lite lösa efter ett tag. Melvin är lycklig över att morsan är med igen, visserligen kan Tutan tänka sig att leka med honom ibland men det är inte riktigt samma sak.
Visa var så söt i kväll när valparna var i sin låda. Då plockade hon några av deras saker och lade i sin hundsäng. Speciellt den lurviga bläckfisken föll även en 5-årig labbedam i smaken! Hoppas den är hyfsat hållbar...
Idefix tror sig vara en riktig karlakarl nu när han har dejtat två brudar inom lika många månader. Idag försökte han hångla upp Tutan mitt under promenaden. Hon var nu inte direkt vrålimponerad av hans inviter men det bekymrade inte honom. Till sist ledsnade jag på hans struttande och kopplade gossen. Väl hemma fick han sitta i tvättstugan en stund och komma på bättre tankar. Om ett par veckor har han en ny dejt, efter det lär han väl få ett ännu bättre ego. Men labbedamerna kommer knappast att låta sig förföras av den lille sprätten, det är under deras värdighet.
De små har nu intagit köket under vakna stunder. De myllrar omkring och tar mer och mer mark i besittning. Jag har en hopplös uppgift i att försöka se skillnad på dem och bilda mig en uppfattning om deras personlighet. För att förenkla det hela, fick de idag ha olikfärgade ulltrådar runt halsen. Kliigt, tyckte de först, trots att jag knöt jättelöst. Men efter ett tag gick det bättre.
Lilla blå, alias vänster fram (jodå, prickarna kommer att vara kvar som en extra livlina) visade sig vara väldigt snål om leksakerna idag. Medan de andra fortfarande inspekterade omgivningarna, upptäckte hon att det fanns saker på golvet som man kunde bära på. Hon tog en gammal strupma med knut på och bar in den i sin "tjyvgömma" under kökssoffan. Ut igen och se, där fanns en kul sak med fransar på. In med den också så att ingen annan kunde ta den. Och så den där röda gummigrejen, men den tog hon bara med sig en liten bit. Sedan lade hon sig och bet i fransgrejen, den var ändå skojigast. Ikväll kom en lurvig bläckfisk fram på golvet och det dröjde inte länge förrän vi såg den åka in under soffan...
Här tronar hon med delar av sina samlingar
En annan kul dam är lilla Röd, alias vänster bakben. Hon härjar glatt på golvet, men när det är dags att sova så går hon prydligt tillbaka till valplådan och vill bli inlyft. Så har hon gjort alla gånger idag. Väl inne så lägger hon sig i exakt samma hörn, tuggar och gräver lite och somnar sedan. Ordentlig tjej, hon vill sova hemma. Äta är hon däremot inte så noga med, hon äter när hon är hungrig och har lust. Annars tycker jag att alla äter bra i gemensam skål nu, även Rumpan/lilla Rosa. Somliga äter mer än andra, som lilla Gul/höger fram. Ändå är hon minst i gänget, men äta är hon bra på! Största tiken är också bra på det. Hon är en cool dam som fortfarande ser ut lite som en matrona bredvid de andra.
Maya har fått träffa valparna en kort stund idag också, efter att ha trånat i grinden sedan de föddes. Nu vet jag inte om valparna hann uppfatta så mycket av det svartvita som kom farande. Maya vill leka med de nya kompisarna, men riktigt där är vi inte än. Nu satt de mest på rumpan och tittade lite förvånat på den långörade saken som for runt en stund, innan hon blev utskickad ur köket igen.
Visa tillbringar mer och mer tid med de andra hundarna nu och följer med på promenaderna. Jag tror att hon njuter av det. Vi hade en underbar promenad på isen i förmiddags i strålande sol. I morgon ska jag gå ut lite tidigare så att spåren bär aningen bättre, de blir lite lösa efter ett tag. Melvin är lycklig över att morsan är med igen, visserligen kan Tutan tänka sig att leka med honom ibland men det är inte riktigt samma sak.
Visa var så söt i kväll när valparna var i sin låda. Då plockade hon några av deras saker och lade i sin hundsäng. Speciellt den lurviga bläckfisken föll även en 5-årig labbedam i smaken! Hoppas den är hyfsat hållbar...
Idefix tror sig vara en riktig karlakarl nu när han har dejtat två brudar inom lika många månader. Idag försökte han hångla upp Tutan mitt under promenaden. Hon var nu inte direkt vrålimponerad av hans inviter men det bekymrade inte honom. Till sist ledsnade jag på hans struttande och kopplade gossen. Väl hemma fick han sitta i tvättstugan en stund och komma på bättre tankar. Om ett par veckor har han en ny dejt, efter det lär han väl få ett ännu bättre ego. Men labbedamerna kommer knappast att låta sig förföras av den lille sprätten, det är under deras värdighet.
