Ibland är de billiga

 I helgen var det agilitytävlingar i Kalix. Förhoppningarna var ganska höga, kanske skulle Maya greja att ta ytterligare en pinne? Maya själv drabbades måhända av någon sorts storhetsvansinne under lördagen: valde fel hinder, ställde sig högst upp på A-hindret och spanade in publiken, hälsade på folk osv. Matte var inte helt nöjd när de kom hem. Maya själv var uppenbarligen helnöjd och firade med att klämma i sig något oidentifierbart (kanske ett UDO - Unidentified Dead Object...) i smyg. Detta storsinta firande resulterade i att hon fick gå upp och spy under natten och faktiskt mådde så tjyvens att hon inte ville ha frukost i morse. Därmed lämnades hon hemma när vi åkte iväg, vilket i sin tur resulterade i att hon ljudligen uttryckte sitt missnöje och väckte resten av huset här hemma. Vissa dagar älskar man dem lite mer än andra...
 
Morris fick alltså åka utan morsan till Kalix, tillsammans med lite andra hundar i bilen. Det tyckte han var lite jobbigt, kanske var det därför han tappade fokus efter en tunnel, blev låg och lyckades diska sig. Igår var han nämligen dagens stjärna med en vägran, ett litet tidsfel och en sjunde plats av 24 hundar. Nåväl, med tanke på hans lilla träning och rutin tycker jag att han är otrolig. Min lille prins!
 
Den store svarte prinsen har också varit på äventyr. Husse har ju lyckats göra sig jaktoduglig den här hösten så hemma blir det inget jagat. Därför blir jag oändligt glad när goda vänner vill ta med gossen på sjöfågeljakt. Igår fick han åka med Maria och Mattias hem för att gå med Mattias ut och jaga på morgonen. Lite het hade han varit, förstås, men i övrigt verkar han ha skött sig hyfsat och hämtat det som sköts (och en näckros under en paus - apportera ska man, hälsar Melvin). Nu är det en trött och nöjd gosse som sover därnere.
 
Foto: Mattias Eriksson
 
Från Byske rapporterar Ebba om ett andra pris i öppen klass viltspår trots minimal träning. Syftet var främst att kolla vad de behöver träna på. De är otroligt duktiga, de där två, liksom alla brudarna i bokstavskullen. Nysan jagar för fullt med husse i Mörön och är nog lycklig som bara den då. Och uppe i Haparanda får lillebror Loke jaga varje helg också. Vilket underbart liv för en labrador!
 
Visa är seg och jag kan inte låta bli att oroa mig. Kollade upp henne tidigare i sommar men då fanns hon vara i fint skick. Men vi tycker att hon har åldrats och det fort, det känns inte alls särskilt kul. Lite sprutt blir det när matte tar med dummies ut men annars går det väldigt makligt. Hoppas det vänder och det snart.
 
Till sist kan jag berätta att vi numera har en gäststuga på tomten. Det återstår en del pyssel innan den är klar för nattgäster dock. Bland annat vill vi få bort intrycket av knarkarkvart à la 70-tal en smula...
 
 

Tacksamhet

Jag tänkte jag skulle uttrycka lite tacksamhet här i bloggen, det är verkligen på sin plats. Först vill jag tacka de som engagerat sig i Melvins öde. Oavsett om vi kommer fram till en ny lösning eller inte så uppskattar jag mina vänners engagemang oerhört. Ni vet vilka ni är, stort TACK. 
 
Så vill jag uttrycka glädje och tacksamhet till de valpköpare som jobbar praktiskt med sina hundar. Missförstå mig inte, jag är oändligt glad över alla meriter som ramlat in genom åren. Men det finns också valpköpare vars hundar kanske passerar tämligen obemärkt genom SKK:s dataregister men som gör en stor nytta vid praktisk jakt. Detta är ju ändå labradorens huvuduppgift, att fungera som apportör vid exempelvis sjöfågeljakt. Därför gläds jag oerhört när till exempel Lokes matte ringer och berättar att gossen har skött sig strålande vid sjöfågelpremiären uppe vid gränsälven. Nedan en bild på den and som matte sköt och Loke levererade in.
 
 
Doris mage var bättre igår, endast en hög kom på hela dagen och den var i fin form. Så på eftermiddagen gav vi oss ut till klubben för att bekanta oss med omgivningarna medan Stina tränade med mamma Maya och storebror Morris inför helgens tävlingar i Boden. Spännande, tyckte Doris som tack och lov inte visar minsta tecken på åksjuka utan glatt hänger med på bilturer och utflykter.
 
 
Lite övermodig av magläget och av den information matte läst på nätet, började hon optimistiskt blanda i lite valpfoder i maten till kvällen. Vips, så kom magontet tillbaka och natten har tillbringats på soffan med Doris på magen, när vi då inte har varit ute och låtit maginnehållet rinna ut. Tillbaka till ruta ett... Trött matte sitter nu och försöker jobba lite men hjärnan jobbar långsamt idag.
 
Visa är tjock som en gris, seniorfoder till trots. Köpte ju Purinas i tron att det skulle vara extra bra med tanke på prislappen och med tanke på att jag är så himla nöjd med deras andra foder. Men trots liten ranson är Visa tung och seg. Vi fortsätter vår jakt på ett senior- och lightfoder värt namnet. Senaste inköpet är en säck Doggy, om Purina kostade så är detta motsatsen men det är svenskt så vi hoppas på det. Matte kämpar på med att få Visa i form medan Visa själv jobbar åt det motsatta hållet. Manar jag inte på henne så ligger hon i bakvattnet på promenaderna, lullar på i ett måttligt tempo och smakar friskt på det som bjuds. Matte har ju inga ögon i nacken, det vet hon alltför väl. På dagarna tassar hon in i det förbjudna vardagsrummet där Doris alla tuggben ligger. Hon norpar ett och smyger lika tyst in längst in i tvättstugan där hon glatt klämmer i sig det. Idag har hon avslöjat sig när hon blivit välan slafsig och ljudlig. Några av de dyra älgtuggchipsen som jag investerade i med tanke på tuggbensdebatten, de verkar ha hamnat i Visas mage. Så mycket för det lightfodret...
 
Kärt barn har många namn, så också mina hundar. Doris kallas inte sällan för Snoris, inte vackert men ibland speglar det nog vad i alla fall de vuxna hundarna tycker om henne. Husse klagar över namnvalet, han har svårt att hålla isär Morris och Doris. Märkligt nog vill ingen hund lystra till namnet Dorris som han fler än en gång har försökt använda...
 
 
 
 

Mer resultat och lite annat

Ebba och Raya har gjort sin andra start i lydnadstvåan, ånyo med ett första pris som resultat. De är smått fantastiska, de båda. Stort GRATTIS från den stolta uppfödaren! Inser att poängligan nog är körd för de flesta i år, svårt att ta igen deras ledning nu. Jag har inte hunnit uppdatera hemsidan med alla resultat än, förhoppningsvis hinner jag det i veckan.
 
Dottern har tävlat agility i Boden i helgen. Vi väntar på att Maya ska börja löpa och hoppas att det kommer ganska snart så att hon blir sig lite mer lik, nu kan vad som helst hända. I lördags hade de ett jättefint lopp på gång när Maya får för sig att vända och komma tillbaka i en tunnel alldeles på slutet. Och igår redde de ut den första klurigheten på agilitybanan jättefint när Maya istället bestämde sig för att hon var en flygarhund som FLÖG över alla kontaktfält. Droppen var gungbrädan som inte ens han nudda marken innan Maya studsade av den. Då ledsnade matte, tog tillbaka henne och gjorde om. Det blir en diskning så klart men helt rätt beslut, sådana dumheter får man inte hålla på med. Aldrig hänt förr men nu tyckte Maya tydligen att det var en bra idé. Suck... Så inga lysande resultat denna helg heller men man ser ju att det finns där, de ska bara vara lite mer på samma våglängd. Sista loppet igår blev det fem fel på slalomingången och den får nog Stina ta på sig, hon tappade lite motivation när allt var så knasigt och slarvade kanske lite med att visa henne. Men dte är inte lätt när man inte riktigt vet vilken hund som är med in på banan.
 
Hussen har löst jaktkort och skulle ut på premiärmorgonen. Melvin fick följa med. Det enda de såg var svanar men det blev några timmars fotgående för gossen som hade skött det exemplariskt. Det kan man däremot inte säga om hans mamma som väckte mig halv fyra på morgonen genom att YLA i köket. Fel hund med, ropade hon! Behöver jag säga att jag var sur... Igår kväll fick hon följa med ut en sväng och då var hon så klart nöjd. Husse fick inget skjuta denna gång heller och konstaterade att det nog var lika bra, den svarta tanten hade varit ganska het. Lill-skrutta!
 
Visa-dottern Ny har också varit och jagat. Hennes husse verkar ha haft bättre tur:
 
 
Även lille Loke (H. E Priffe) har varit på andjakt och skött sig med bravur:
 
 
Morris och jag har agerat publik på helgens tävlingar. Den lille gossen går från klarhet till klarhet nu när vi kan ta oss ut och åka bil, nu hälsar han glatt och ohämmat på alla vi möter (lite väl ohämmat ibland kanske eftersom han kan tänka sig att studsa upp även på ointresserade förbipasserande...). Han kopplar av fint även i stökiga miljöer. Det enda han fortfarande är skeptisk till är andra hundar, det får vi jobba vidare på. Men han är en liten pärla, den gossen. Min fläckige lill-prins bus...
 
Glada nyheter är också att Idefix-sonen på kennel Mixangels verkar ha hittat ett hem. Det verkar som om han kanske blir pitebo och det gläder oss oerhört eftersom vi då får möjlighet att träffa honom, förhoppningsvis. Hoppas att han fortsätter utvecklas som han gjort hittills, han ser ut att kunna bli en riktig goding.

Efter agilitytävlingarna på lördagen tog Stina och jag en sväng förbi skördefesten i Boden. Där fick vi träffa på Idefix-sonen Billy, en riktigt söt, glad och social kille. Jättefina färger hade han och påminner väldigt mycket om sin far i modellen. Nospartiet var mer likt mamma men färger och kropp var absolut pappas. En del ljud kände vi också igen... ;)
 
Surströmmingsskiva på gatan med grannarna i lördags. Jag börjar tycka att det är riktigt gott och är nästan sugen på att äta en gång till i år. Det har sannerligen aldrig hänt förr! Måsen och Oscars var bäst, det var panelen enig om. Grand Kallax var faktiskt lite av en besvikelse för andra året i rad.
 
Igår fick hybridhönan Babsan sluta sina dagar. Hon har värpt jättekonstiga ägg på slutet, vi tror att något blev galet med äggledarna. De värper mer eller mindre ihjäl sig, krakarna. Tänk på det nästa gång du köper ägg, även en höna som fått gå utomhus är troligen en värphybrid, avlad för att värpa tills hon stupar och som avlivas när hon är 18 månader för att inte riskera ett produktionsstopp, om hon inte värpt ihjäl sig innan dess... 
 

RSS 2.0