Huset Elliot

Här har varit dåligt med nyheter på sistone, inte för att jag inte vill men för att jag inte hinner! Nu väller det jobb över mig igen, jag trälar och sliter och hinner inte med skojigheter alls. Som att träna hund... :( Lydnadsprovet vi anmält oss till hänger väldigt löst just nu, men i värsta fall så får vi ta nya tag senare i höst. Jag törs ju inte tacka nej till jobb heller nu när jag frilansar. Nåja, problemet är väl egentligen ganska angenämt, det finns de som inget jobb har så jag ska inte klaga.

Vi börjar med riktigt roliga nyheter. Idefix fick nytt hjärtintyg igår, vid 5 år och 7 månaders ålder. Inga som helst konstigheter med det lilla hjärtat! Det känns förstås otroligt skönt med tanke på ev väntade valpar och också väntande brudar. Nu är killen redo att ta emot! ;)

Fler skojigheter är att vi har blivit med höns. Sommarhönor var det först tänkt, när två vita och tilltufsade saker inhandlades från hönseri i närheten. Men nu är både mamma och barnen frälsta så planer finns på att isolera den oanvända lekstugan och ha den som vinterbostad. Inte kan vi kasta ut Babsan och Bettan! I synnerhet inte som vi får ett helt fantastiskt ägg varje morgon av Babsan. Nu har de båda blivit mindre reserverade också, det är nästan rörande att se dem stöka om på baksidan och njuta av livet på större yta, samtidigt som vi kommer ihåg hur de såg ut för bara någon vecka sedan. Aldrig mer ska jag köpa ägg från burhöns!

Lite trist är att Visas varböld på ena bakbenet verkar komma tillbaka var gång som jag trappar ner cortisonet. Nu ger jag upp och ska boka tid för veterinärbesök. Tyvärr är väl alla betrodda veterinärer på semester, så vi får vänta tills de är tillbaka. Min "pärla" törs jag inte sätta i händerna på okända... Hon verkar i alla fall pigg och glad men med karenstid och annat är jag rädd att hela säsongen kan ryka. Surt, sa räven...

Igår hade vi en liten Huset Elliot-träff här hemma. Hade hopp om att kunna samla hela den senaste kullen men tyvärr var det bara Jota och Ny som kunde komma av dem. De båda fick pröva på markeringar och början till linjetag på kråka och bisam. Fantastiskt att se deras fina fokusering, upptag och inlevereringar (OK då, lite snålt kanske vid själva avlämningen men det kan man väl förstå). För Jota var det viltpremiär och inte heller Ny har tagit särskilt mycket vilt men det märktes inte. Det gick hur bra som helst! Duktiga tjejer!

Medan de små fick apportera lite, gick Buster, Smilla, Zäta och Stella med familjer på långpromenad i skogen. alltid lika härligt att se labbar tillsammans i ett "släpp" så där, de funderar inte över tjafs och ledsamheter utan njuter av livet och kompisarna här och nu. Underbara hundar! Sedan träffades vi alla här hemma för lite knytis och hundprat. Tack alla för att ni kom!

Nu ser vi fram emot att det ska bli augusti och vi ska få fint besök av Pernilla och Storm. Hoppas, hoppas också att Zäta börjar löpa så att vi kan para samtidigt, det skulle vara så smidigt. Det ska också bli kul att få se den gule gossen live! :) Vi ser också med spänning fram emot att små Cavalier-valpar efter Idefix föds om sisådär 3-4 veckor. Stina planerar redan för ett eventuellt besök i valplådan... ;)

Helgen har gått i agilityns tecken. Uppstigning kl 4.30 på lördagen för att bege oss mot Piteå, där Stina och Maya skulle tävla i agility för första gången i år. Resultaten blev mediokra, en diskning i agilityklass 1 och 10 hinderfel samt lite tidsfel och en total elfte plats i hoppklass 1. Trötta begav vi oss hemåt för att återigen kliva upp kl 04.30 på söndagen och återvända till brottsplatsen. Denna gång gick det betydligt bättre, de nollaed agilityklassen, placerade sig 4:a och fick sitt livs första pinne. Hurra! I hoppklassen var de nära, men Maya gick ur några portar i slalomet, de fick starta om och drog då också på sig några sekunders tidsfel. De slutade ändå 5:a i klassen.

Nu har Stina blivit peppad och ska träna slalomingångar till tävlingarna på hemmaklubben i augusti. Mamma hoppas på fortsatta framgångar så att de kan få lämna klass 1 och ta sig vidare. När man som jag inte är alldeles road av agility, skulle det vara kul att få se lite andra ekipage och svårare banor åtminstone. Så nu ska jag heja på dem!

Maya firade framgångarna med att bli dålig i magen :( Anar att det kanske blev lite väl mycket köttbullar igår...

Jag har levt i drygt 44 år nu och aldrig blivit getingstucken. Hade tänkt klara mig en livstid men ikväll tog det stopp. Dubbelt upp till och med. Lite snopet.

Hela dagen har jag städat, diskat och grejat på. Som "belöning" skulle jag på jaktträning ikväll tillsammans med några trevliga och glada tjejer i Boden. Packade in Melvin och Visa i bilen och drog iväg. Planen var att agera funkis med Melvin, lägga ut vattendirre åt de andra och köra lite egna små övningar för Melvin när han sett andra hundar jobba, med förhoppning att få honom att tänka att hans jobb kommer bakåt, så han behöver inte hetsa upp sig så mycket över det som händer framåt.

Sagt och gjort. Vi larvade över myren, lade ut dirigeringen och gick sedan upp i skogen för att lägga ut ett eget motiverat linjetag. Tillbaka för att flytta undan vilt- och dummyväskan lite. Då känner jag något som sticker till på tummen. Det gör förb... ont, jag kollar och - där sitter en geting! Inget hade jag gjort mot den, ändå stack den för fullt. Jag blev så paff så jag tittade på den och tänkte "så här känns det att bli getingstucken!". Viftade bort den och gick några steg när jag kände hur det sved till i rumpan - en ny geting. Då går det upp ett ljus - jordgetingar! Gissa om vi sprang, Melvin och jag! Nytt rekord över myren tror jag, jag var knallröd och svettig när jag kom över på andra sidan. Med en mor som är hyperallergisk mot getingar, kändes det inte helt lysande att vara ute i busken så jag begav mig hemåt. Lite snöpligt, minst sagt. Dummyn blev kvar, så om någon tränar vid Aldersjön och hunden kommer in med en vit dummy med nr 13 (symboliskt?) på så är den min.

Idag var det match mellan Avan/Bälinge och Unbyn på Unbyns fotbollsplan. Strålande vackert väder, bra publiksiffra och taggade fotbollsspelare. Ett himla kul evenemang, jag hoppas att det blir en årlig tradition. Barnen, Melvin och jag åkte dit för att heja på storebror. Melvin och jag hade ju varit där dagen innan och tränat tecken, så jag trodde att förväntningarna skulle vara hyfsat höga. Men killen var ganska cool - tills han fick syn på Bollen!!! Då tog han ett jämfotaskutt och var väl lite yster i några minuter, tills vi var överens om att vi båda var där som publik. Vi hade ett litet snack till när storebror gjorde inkast alldeles framför oss, den bollen tyckte Melvin att han kunde hämta. Men annars var han cool, hälsade på folk och grävde och var som vilken labbe som helst. Ska sluta fundera över hans tillgänglighet och bestämma mig för att den är OK.

I halvtid gick vi till vattnet och badade. Melvin är en nöjesbadare som kan simma omkring och dyka för sitt eget nöjes skull utan apport att hämta. Han verkligen njöt av att svalka sig i värmen.

Matchen slutade rättvist 3-3 och sedan var det damernas tur. Tyvärr ingen byakamp utan mixade lag, där Stina gjorde en insats som back och där hennes lag vann med 3-2 (tror jag). Vid det här laget började gossen ledsna lite, så vi varvade med lite fotgående och läggande under gång.

Ikväll har vi tränat på ängen igen. Platsliggning med störande apporter gick bra, träningen på att bara ta en apport likaså. Tränade också snabba upptag och även det är jag nöjd med. Körde sedan lite teckenträning på samma sätt som igår och idag hade han kalasfin fart. Sedan avslutade vi med ett litet lydnadspass och det gick också bra. Nu känns det som om allt utom ställande under gång sitter, men även det är på väg. Nu ska jag bara hitta ett lydnadsprov som inte krockar med någon av Stinas agilitytävlingar... Annars får jag kanske hoppas på att hon kan få åka med någon så löser det sig ändå. :) För nu är jag sugen på att komma ut på tävling med gossen!

Idag har det tränats en hel del hund. I förmiddags packade jag in Visa och Melvin i bilen och åkte till Unbyn för att träffa Maria med labbedamer. Tanken var teckenträning, men det blev också en hel del surrande. Ganska bra för pojken som ju går igång på inkentinken just nu. Men nu fick han bara ligga ner och slappa en låååång stund medan vi pratade. Sedan tränade vi höger tecken på fotbollsplanen. Det gick väl sisådär, det gick fort men lite slamsigt i apporteringarna. Jag känner att jag måste backa bandet rejält, inget av det jag har tänkt på sistone har fungerat så nu är det back to basic som gäller. Så ikväll har vi varit ute och tränat grunder - inte plocka mer än en dummy i munnen och inte spana efter fler utan vända in till matte direkt. Vi körde också lite stadga. Känner mig som helhet ändå nöjd med gossen. Jag tror att det är lite hormonrusningar där just nu, så jag skippar alla tankar på jaktprov i år och kör istället grundträning nu. Steg ett är att få själva apporteringen att sitta ordentligt, jag vill inte ha detta skannande efter fler eller detta att han kommer med två i taget.

Visa var ju också med. Hon är coolare från början, har ju aldrig haft den stress som killen har. Vi gick lite fotgående i par med Maria och Speja och sedan körde vi tecken - höger samt ut. Av någon anledning har Visas högertecken aldrig varit särdeles bra, medan vänster sitter, och det syntes lite idag också. Inte blev det bättre av störningen med en åkgräsklippare som cirkulerade runt oss hela tiden (Unbyns fotbollsplan måtte vara den mest välklippta i kommunen!). Men övningen gick bra när vi fixade till det lite. Uttecken fungerade super, samma sak med inkallningssignal och stopp, men det var jag ganska säker på redan innan. Som helhet var det en lagom liten träning och jag är nöjd. Dessutom är det trevligt att träna med Maria och bolla tankar och funderingar. Tack vännen!

Nu är målet att kunna åka till Boden och träna på tisdag kväll. Då ska Melvin inte få apportera just alls, har jag tänkt mig, annat än möjligen bakåt medan han står passiv med mig. Jag vill försöka få ner hans stress framåt. Med Visa hoppas jag kunna köra lite dirigeringar och markeringar, åtminstone som det känns nu. Med henne har vårens många och enkla linjetags- och utträningar gett resultat, som det känns. Med Melvin verkar jag mest ha skapat förvirring... På torsdag ska vi köra en gemensam träning, det blir väl något liknande då för min del. Blir vi några stycken, känns det som ett bra tillfälle att kunna träna pojken på att "bara vara" och att kunna göra det aktivt utan att kasta och kolla på andra. Det behöver vi!

I morgon är det en stor fotbollsmatch. Ja, VM-finalen i fotboll men också match mellan Avan och Unbyn. Vicke är inringd för att vara med (Avan har normalt inget fotbollslag) och är laddad till tänderna. Planen är som sagt noga klippt, man kan tro att VM-finalen ska spelas där. Det blir spännande! Jag måste väl dess värre jobba i morgon, men ska försöka ta mig loss och kolla lite.

Apropå fotboll... Bläckfisken Paul är ju fantastisk! Vi följer hans förutsägelser nu och spelar därefter på Oddset, killarna och jag. Och idag gick det ju bra!

Har cyklat med hundarna ikväll. Lika pigg och glad som Visa är när dummisarna kommer fram, lika seg är hon på promenaderna. Nu är löpet på gång tror jag, både hon och Tutan håller på med att nosa och kissa över varandra. Visa har också fått lättare att lägga på sig, så trots en snart osynlig matranson, promenader och cykelturer, är hon i rundaste laget. Nu har hon ju nyss avslutat en cortisonkur så lite kommer nog därifrån, men ändå. I nästa foderbeställning blir det lightfoder till damen! Hade vi inte det, skulle hon kännas ganska given till provstart. Bortsett från det förb... löpet också, förstås.

Plockade en bamsefästing från Idefix idag. Så äckligt! Och igår sopade Stina bort en som kröp på läppen på Maya, Urrk! Annars är deras små magar bra nu, fast i natt väckte han mig kl 3 och ville ha mat. Jag är liiite rädd att vi har fått in en dålig vana här...

Hade med mig dummyväskan ut på förmiddagens promenad. Målet var att göra sökövning med en enda dummy för Melvin, med tanken att han inte ska vinna något på att söka vidare med en dummy i munnen. Vallade av ett område på var sida om en grusväg, ena sidan med massor av obegränsad, lättsprungen skog och den andra sidan klart avgränsad. Tog med mig hundarna och vallade av det stora området och smög ut en dummy utan att de märkte. Det andra vallade jag själv och lade ut sju dummies så att de såg vad jag gjorde. Skickade sedan Melvin på det första området. Han ville först byta, men jag lyckades styra om honom och han gav sig ut i fin fart. Hittade dummyn och kom raka vägen in. Alltså ingen tendens till att söka vidare, vilket ju var bra. Beröm och belöning från matte och så smögs dummyn ut på nytt ställe i området. Sedan fick Visa jobba in fem dummies från den andra rutan och Tutan en, innan jag ånyo skickade Melvin i sitt område. Nu "trodde" han mig direkt och stack iväg, men denna gång sökte han vidare några meter innan han vände upp. Jag lät honom hållas, tanken är att han ska inse att han inte vinner något på detta. När han kom in, fick han direkt byta område och tömma flickornas mindre område på den sista dummyn. Här fick han jobba ordentligt med alla dofter men hittade dummyn och funderade någon sekund innan han kom in. Bra.

Bra var också att han var knäpptyst och stilla medan flickorna jobbade. För det fick han beröm och belöning löpande. Mammas pojke! Nu ska vi köra ett par sådana här fält till och varva det med övning där vi jobbar på att man faktiskt bara får ta EN dummy med sig in. Det känns som om jag behöver lösa de båda problemen innan vi jobbar vidare, annars blir det ett stressmoment för både matte och hund. Men idag var han en riktigt duktig kille! Och nu är han en ganska trött kille och jag kan jobba ostört... Laddar för telefonkonferens med det stora landet i väst (USA då, inte Norge... :o)) ikväll. Kan säga att jag inte riktigt ser fram emot det.

Det blir ingen utställning i Gällivare med fläckisarna som det var tänkt. Idefix mage har inte varit bra på flera dagar så idag uppsökte vi veterinär och fick med oss lite medikamenter och dietfoder på burk hem. Nu verkar han betydligt bättre än i morse, så nu går det äntligen åt rätt håll men det känns inte som att det är läge för någon utställning. Viktigast är ju att gossen blir frisk.

Jag jobbar som en galning nu, projekten ramlar in i högre takt än vad jag hinner med. I morgon kväll väntar en telefonkonferens med amerikaner angående ett ev. nytt projekt. Lite pirrigt känns det allt men också spännande. Hoppas nu att allt går i lås. Det innebär tyvärr ännu lite mindre tid för hundträning men lite mer i inkomst och det är heller inte fel.

Har jakttränat ikväll och inser att jag måste ta tag i våra grundläggande problem innan jag fortsätter. Melvin byter dummy friskt nu, det känns inte alls bra. Han har inte gjort det när jag tränar själv men ikväll var det massor av den varan. Jag måste få honom att fokusera på EN dummy och komma in direkt med EN dummy. Ska lägga fält med bara en dummy, så tjänar han inget på att söka vidare med dummy i munnen. Ska också träna enklare övningar med korta avstånd, där jag kan korrigera och sedan också berömma då han gör rätt. Nu blir det bara stress och rappakalja av allt; jag blir frustrerad för att allt går sämre i år än ifjol och han blir frustrerad för att jag blir det. Sedan ska jag jobba parallellt med hans stress, det får nog bli några gruppträningar utan att jobba för hans del så att jag får ner hans förväntningar. Nu är de enorma! Ska ha detta som utgångsplan och så ser vi hur det går. Ska komma ihåg min plan också och inte frestas till avsteg...

Ikväll har jag också träffat Ebba med lilla Raya, "min" halvfodertik. Hon är otroligt duktig och söt! Jag uppskattar verkligen att du tar dig tid att komma ibland, Ebba, så att jag får se henne. Tack!

Juli ifjol var en jobbintensiv månad och det verkar bli likadant i år. Nåväl, ska inte klaga, är man frilansande så blir man ju glad när jobben trillar in. :) Hoppas på en eller ett par lediga dagar tillsammans med familjen också. Inte för att vi har något skoj inplanerat utan mest för att jag känner ett skriande behov av att fixa med huset, som t.ex. måla fönster. Nåväl, idag regnar det så det går inte att måla i alla fall.

Atlas verkar ha minst ett nytt hem på gång. Jag vill skicka en stor KRAM och ett tack till Vigdis som har hjälpt mig.

De två stora barnen är hos mor- och farföräldrar på semester och kommer hem på onsdag kväll. Lille sonen fördriver en stor del av tiden med att spela fotboll. "Åh, vad det är roligt med fotboll" var något av det sista han sa innan han gick och lade sig igår. Igår spelade också hans lag sina första matcher. Det gick galant, de slog Svartbjörnsbyn med 2-1 och spelade oavgjort mot Bredåker, 1-1. Båda matcherna var en riktig höjdare att se, klart roligare än VM-matcherna framför TV:n.

Medan Stina är borta, är jag hundvakt åt hennes små. Idefix är väl så gasad. Uppenbarligen klarar han av att vara borta från matte hur bra som helst, men att matte är borta från honom är inte lika bra. Planerar en riktig långpromenad idag, i hopp om att gå honom lite trött.

Vill också passa på att gratulera Pernilla med duktige Storm, Zätas tillkommande. De har startat jaktprov på Bornholm i helgen och det gick alldeles lysande. Storm gick som tåget, men bytte ett vilt i farten på fältet så där rök första priset. Nåväl, en stark 2:a är inte fy skam, det heller.

Jag tränade lite tillsammans med Ny och husse/matte i torsdags. Måste säga att lilla Nysan är en frisk fläkt och en alldeles ljuvlig liten valp. Väldigt pigg och alert men än så länge utan tillstymmelse till stress. Just så som jag vill att de ska vara! Tanken är att vi"Huset Elliotar"  träffas och kör jaktträning varje torsdagkväll, på olika platser. Så hör av dig om du vill haka på!