Huset Elliot

Har haft sällskap av Stina hemma idag, som haft huvudvärk och halsont och varit allmänt ur form. Vet inte om det är sviter efter helgens kurs, det behövs ibland inte mycket för att få henne ur form. Men vi andra har ju också haft halsont så det kanske är hennes tur.

Hundarna har fått träna linjetag idag. Det gick riktigt bra. Gladast är jag över att Melvin tittar allt mindre efter min hand och allt mer utåt mot målet. Han ligger också kvar i området och söker noga och med stor energi. Jag hade med mig pyttedummisar ut så att de skulle vara tvungna att finkamma noga och det fungerade bra. Ska nöta linjetag nu, det var ju där Visa och jag brast ifjol. Måste hinna nöta lite rutan också innan lördag...

Tutan fick också hämta en dummy längs en stig idag, hon vill så gärna vara med och göra något. Men det blir allt svårare, idag märktes det också tydligt att synen är ytterst begränsad. Hon sprang rakt över dummyn och även om hon lyssnar till mina signaler, har hon klara problem att lokalisera dummyn. Lilla gumman!

Idefix har harklat en del idag, jag börjar tro att han har tonsillit. Det är ändå dags att fylla på rabiesvaccinet så vi får väl kolla halsen också på samma gång.

Har övningskört med sonen idag, det går allt bättre. Idag vågade vi oss ut på vägen och han fick köra från Bälingebergets parkering och till elljusspåret. Det nya hastighetsrekordet ligger på 50 km/h. Varför känns det nästan otäckt fort att sitta bredvid i så låg hastighet, men när man själv kör i 50 så känns det som snigelfart?

Började dagen idag med att följa Stina ut till klubben. Hon har gått agilitykurs hela helgen, jag passade på att köra ett lydnadspass med Melvin. Lite jobbigt med koncentrationen, det såg ju kul ut med hundarna som sprang på planen där nere. Men det gick hyfsat. Började träna ställande också, första gången blev det helt fel med min nya modell så han höll på att rycka armen från kroppen på matte! Men nu tror jag kanske att jag har kommit på modellen, vill ju få honom att vara kvar i stående och kunna belöna just det. Han är snabb, killen! Det är inte alltid matte... Men det ska nog bli en lydnadsetta i år och får jag till spåret så ska vi köra en appell också. Och spåret ska jag få till, så är det bara!

Jaktträning i eftermiddag med några av de små, några ur Visas förra kull och så Zäta och Visa. Lite ringrostigt för de stora, som det gärna vill bli i början när det varit vintervila. Lydnaden var dess värre också lite rostig, det fick bli hemläxan för de stora. Stadga och lydnad måste en apportör ha, annars är det svårt att jobba vidare. Så, jobba på med visselsignalen, inkallning och stopp ska sitta! Det går att träna under promenaderna, se bara till att vara konsekvent.

De små fick göra en enkel stadgeövning, en enkel markeringsövning och så fick de pröva på att ta kråka och trut. Alla tre tog vilt utan större funderande. Jag blir alltid alldeles varm i magen när jag ser valpar söka grepp om kroppen på fågeln och med högburet huvud och svans trava in mot matte/husse. Sedan var någon kanske liiiite snål och ville ha kvar fågeln för sig själv, men det där är kosmetika som enkelt fixas till. För mig som uppfödare är det roligt att se att lusten och intresset finns där och det gjorde den. Nu hoppas jag att vi ska kunna köra en vattenträning i veckan, så ska de små få pröva simma och de stora kan få lite långa markeringar och kanske något linjetag över vatten.

Tack till er alla för att ni kom, både stora och små! Fint väder fick vi också, nästan lite för varmt. Jag får huvudvärk av sådant här väder, får för mig att det är åska i luften. Blä!

Visa fick vara med och mest bara vara. Ett litet skall klämde hon ur sig när jag kastade kråka åt Zäta och det var bra för då fick jag tillfälle att säga åt henne. Nästa gång ska Melvin få vara med, han behöver mycket samträning. Hoppas hinna åka till Lulnäset på samträning i veckan med honom också, han behöver också detta med andra hundar runt omkring och att kunna fokusera på matte. Och ibland är det bra att "bara vara" också, alla turer till skogen måste inte rendera i arbete utan en antiträning som för Visa ikväll kan förhoppningsvis sänka förväntningarna lite. Det var ju ett av våra bekymmer på fjolårens jaktprov för Visa och mig, detta att lilla tanten gick upp lite väl mycket i varv.

Nu har jag cyklat en halvmil med alla de svarta så nu hoppas jag att de ska vara trötta och nöjda en stund. Det är i alla fall matte.

Idag har det varit en riktig hund- och fixardag i Bälinge! Dottern har gått agilitykurs hela dagen ute i Måttsund med Maya. Jag klev upp tidigt i morse och bakade muffins till deras fika, sedan fick Pigge skjutsa ut dem medan jag tog resterade hundar på en riktig långpromenad. Vi gick över stock och sten, det fanns skojiga diken längs vägen som man kunde bada i och så gick vi förbi där jag har tänkt att vara och jaktträna i morgon och såg ut platser för markeringar. Nästan hemma upptäckte jag att Idefix markerade lätt på ena frambenet :( så vi sänkte tempot sista biten. Gissar att han kanske halkat till på någon sten uppe på berget, men det får bli vila i några dagar för säkerhets skull. Jag har inte hört honom pipa till så det kan inte göra så fasligt ont. Han brukar vara ganska meddelsam när det gäller sådant...

Har ägnat en bra stund åt tvättstugan idag, inte så kul men ett nödvändigt ont i det här huset med tre idrottande barn. Hann också med att övningsköra lite med tonårssonen. Nu börjar han få kläm på detta med att starta bilen och vi har också prövat att växla lite. Snart är det dags att ge sig ut på vägarna så håll undan! :)

I kväll har det blivit stadgeträning för Melvin. Lite orolig i rumpan i början men efter en stund satt han coolt och bara registrerade dummisarna som for runt honom. Ska försöka att köra mer sådant, det är nyttigt för pojken. Morsan fick träna rutan och det gick riktigt, riktigt bra. Så körde vi lite fjärr och där ville hon först inte sätta sig upp. Blir till att nöta det lite nu. På lördag VILL jag ha mitt första pris!!!

I morgon ska det bli jakkträning med valpköpare. Flera ur Visas sista kull kommer och så Melvin systrar och Marie med sina flickor. Skojsigt att vi blir så många! Det ska bli kul att sparka igång igen.

Nu har jag förhoppningsvis hittat en kille till Zäta! Lite hälsotester kvarstår innan jag kan avslöja något, men om allt nu går min väg så tror jag att detta kan bli riktigt, riktigt spännande och mycket att jobba med, precis som den förra kullen. Ni får hålla tummarna i några veckor nu innan jag avslöjar mer!

Just som jag lämnat in mitt storjobb, ramlade det in ett litet 2-dagarsjobb i mailboxen. Och Marie som tänkt vara ledig, blev snål och tackade ja. Så nu sitter jag här framför datorn igen... Men helgen ska vara fri, på söndag ska jag jaktträna med valpköpare och det ska bli så himla skoj. Hoppas att vi nu får lagom med väder.

Maya är på väg ur löpet, alla fem hundarna (och katten...) var med på förmiddagsrundan. Idefix var kolugn då men har varit spattig senare idag, det är som förra gången, de har lite svårt att släppa tanken på bruden. Kanske är hon inte helt färdig än, men det syns på henne att hon är lite fundersam på hur hon ska bemöta deras intresse.
Ikväll har jag varit en bussig mamma och kollat in vilka som gick vidare i melodifestivalen. Inte Sverige, Ludde o Stina lär bli besvikna. Jag är inte förvånad, ju mer jag hör låten på radio, desto tristare och mer opersonlig tycker jag att den blir. Bara att inse att resten av Europa inte har sett Anna på svenska Idol. Nu grämer jag mig inte ett dugg, jag är glad att det inte finns en enda anledning att se Eurovision i helgen! :)

Melvin känns lite slamsig och ofokuserad just nu, han ger ett ganska splittrat och lite stressat intryck. Jag anar att det inte gör saken bättre att han har delat hus med en höglöptik den sista tiden. Nåväl, den kommande veckan lär väl visa vad som är Melvin och vad som är hormoner, när nu löplukten sakta börjar avta. Gårdagens linjetagsövningar under promenaden var ingen hit, tidvis löste han dem bra men understundom var han väldigt ofokuserad. Visa jobbade bra men det var ju en baggis för henne. Tutan fick också ta några och sprang på bra ut men lufsade in. Hennes blick när hon insåg att det inte vankades godis som belöning var nästan obetalbar! Tutan gör inte mycket gratis nu! Att matte kastade en grej istället åt henne, var ingen höjdare. Jag är ganska säker på att hennes katarakt har påverkat synfältet, i alla fall åt sidorna, hon går på dunsen när jag kastar något. Det gör det ju omöjligt att hjälpa henne med tecken också, hon ser inte åt vilket håll jag pekar... Nåväl, det var länge sedan Tutan slutade anstränga sig under träning. Hon gillar övningar som ger snabb belöning för liten insats. Belöning som kan ätas. :)

Inte har jag haft tid att skriva här och inte har jag hunnit träna hundar, jag har bara jobbat och jobbat. Idag ska det i alla fall lämnas in, sedan verkar det som om de vill ha mig till granskningsarbete också så jag har nog några dagar till räddade. ;o) Men sedan hoppas jag på några dagars lugn, jag har jobbat natt och dag sista veckan. Det har dess värre gått ut över hälsan, jag har tagit över en del av Luddes halsvirus och haft rejält ont i halsen. I natt har jag i alla fall sovit ordentligt så idag känns det lite bättre, tack och lov.

Det fina vädret försvann och ersattes av kalla väder och regn. :( Har lovat Stina att lägga spår i morgon, hoppas på uppehåll då. Vi ska pröva att lägga viltspår åt Idefix, jag har en idé om att det kan intressera lille herrn mer nu när han blivit lite äldre. Ska lägga nybörjarspår åt Melvin och så ska jag lägga ett nytt spår med apporter till Visa, har jag tänkt mig.

Maya gick in i höglöp i slutet av förra veckan och Idefix blev som galen. Här har jag varit så mallig över hans lugn när Tutan löpte, men det blev annat ljud i skällan när det blev Mayas tur. Bokstavligen! Han var tidvis ganska ljudlig i helgen, speciellt efter att någon slarvig person lyckats missa att stänga grinden men en påpasslig husse såg det hela och fångade in Idefix med ett elegant (!?) grepp. Så nära och ändå SÅ långt ifrån, klart att man blir ledsen då! Melvin är mer konfunderad, han känner ju att det luktar gott men förstår inte riktigt vad han ska göra med det. Godsaken är ju liksom utom räckhåll för hans del, så han ids helt enkelt inte bry sig. Mammas pojke!

I helgen fick jag också plocka fram gamla sprintertakter. Eftersom Maya höglöpte, tog Stina ut henne och Tutan på promenad medan jag tog killarna och Visa. Tjejerna gick först och en stund senare tog jag ut resten. Killarna var coola i skogen, verkade inte bry sig om att Maya & co gått där innan. Vi ick över båda vägarna och upp i skogen ovanför. Där släppte jag hundarna lösa, på betryggande avstånd från vägen, och valde sedan en annan stig än den jag oftast går. Hundarna for in på den vanliga stigen men efter en stund kom de svarta springande. Ingen Idefix dock. Jag ropade, ingen Idefix. Då gick jag tillbaka mot stigen, fortfarande ropande. När jag kanske har 20 m kvar till stigkorsningen, kommer en fläckig kille i full fart med näsan i backen. Han spårar Maya! Inte har han tid att lyssna på mina ropanden heller, han bakspårar i full careta och vänder upp - mot vägen! Jag springer, jag ropar, jag visslar - ingen reaktion! I mitt inre hör jag bilar komma från alla håll (i själva verket kom det tack och lov inte en bil), jag ser hunden springa upp på vägen och över vägen. Där stannar han och får syn på mig. Han tittar en stund, som om han överväger om han ska komma eller fortsätta. Så tar han några steg mot mig innan han stannar igen - mitt på vägen. Men så bestämmer han sig och kommer tillbaka. Kan säga att om jag hade ont i halsen innan, var det inget mot hur det kändes efter den språngmarschen! Och den lille fläckige, han går numera kopplad när han är ute med mig. Hundskrälle! Men snabb är han när han vill, den lille skiten! Och spåra kan han uppenbarligen också...

Mayas tidigarelagda löp innebär också att det inte blir någon parning detta löp, då det krockar med uppfödarens semesterplaner. Istället får Stina och hon säsongen ograverad så nu är planeringen i full gång. Nytt försök på lydnadsettan blir det den 5 juni, då hoppas jag att de ska få till det. Själv ska jag försöka ta mig an tvåan då igen. Är också sugen på ett lägre spår med Visa. Så har jag några timmar framför datorn och i telefonen innan jag har bestämt mig för hane till Zäta. Det är inte lätt, detta med hundavel!

Så har vi gått årets första spår! Tog med Melvin och Visa upp i skogen i förmiddags, tanken var att hinna gå spåren innan det blev så varmt men det var runt 20-22 grader likafullt. Medan spåren låg till sig så tog vi en liten promenad. Melvin envisades med att försöka vinda in morsans spår, trots att vi höll behörigt avstånd. När det väl var hans tur så började han klockrent och jag bara njöt där bak i linan och funderade så smått på start i appellen. Första apporten var en boll, han plockade upp den och kom till mig. Duktig kille! Men där kom första stoppet! Hitta grejer var roligare än att spåra, så Melvin inledde istället träning av Finn Flest Föremål eller Spring Som Sjutton! Matte satte ner killen, försökte coola honom en smula och satte honom så på spåret igen. Han spårade i 30-40 m innan han tyckte att nej, ett stort sök är modellen! Då packade jag ihop det hela. Nu får vi backa bandet och försöka igen.

Visa hade fått ett längre spår med riktiga och fler apporter. Hon spårade som en liten gud och plockade upp apporterna fint, det hade vi ju lite bekymmer med ifjol men nu sitter det galant. Någon gång tyckte hon att den där lille pinnen, den kan jag ha i munnen medan jag spårar, men en harkling från matte fick henne att vända om och visa. Min kalaspingla!

Annars har det varit vidrigt varmt idag, 26 grader på skuggsidan! Idefix är tagen av värmen, Maya är inte lika påverkad. Labbeflickorna tycker att det är jobbigt men Melvin har inte tid att känna efter. Full fart framåt är hans modell, oavsett väder! Men för säkerhets skull ser han till att svalka sig i alla diken vi passerar när vi är ute. Ibland lägger han sig ner också så att han ska bli riktigt blöt. Jag kan väl säga att det inte alltid luktar parfym om killen...

Till sist en liten filmsnutt på Maya och Stina när de tränar. Den är tagen för ett par veckor sedan, när vi ännu hade snö på ängen. Det känns väldigt avlägset nu... http://www.youtube.com/watch?v=O-6yB2dXZZ4

Ikväll var det min tur att vara på klubben och hjälpa till där det behövdes. Det behövdes just ingenstans... Mycket folk men de flesta var engagerade i någon av de två kurser som pågick - fortsättningskurs i agility och bevakningskurs. Gläder mig speciellt åt den senare, inte för att jag går den själv men för att det känns roligt om bevakningen kommer igång igen. En gång i tidernas begynnelse, när Marie satte sin fot på klubben för första gången på tidigt 90-tal, då var bevakningen stor. Sedan dess har det hunnit rinna mycket vatten under broarna, men just därför tycker jag att det känns kul att det är på g igen. En brukshundklubb ska ha tjänstehunds- och bruksverksamhet också, så är det bara!

Visa och Maya fick i alla fall vara behjälpliga som störningar åt en liten terriertik som behövde miljöträning, eftersom hon gärna ville studsa fram och vara otrevlig mot andra tikar. Visa är ju en cool dam som inte hetsade upp sig nämnvärt av den lilla passerande hunden, så de fick många tillfällen till korrigering av hennes beteende. Kul när man kan hjälpa till med något så enkelt!

Melvin fick också vara lite störning och sedan körde vi ett lydnadspass, han och jag. Han är underbar att jobba med, det är liksom All In. Sedan blir det galet ibland, just nu kastar han sig på backen lite nu och då under linförigheten eftersom han har fått för sig att det kanske ska bli läggande under gång också och då gäller det att vara snabb. Och snabb är han, han hinner både pladaska ner och komma upp igen utan att tappa särdeles mycket i position! En galen hund! Galet rolig är han i alla fall, mattes älskling. Om man bortser från några lägganden så skötte han sig riktigt bra, det känns som om vi närmar oss. Ställande under gång är kvar, där har jag bekymmer. Mina tidigare knep fungerar inte riktigt med den här gossen. Nu har jag försökt att klicka honom var gång han stannar och står, men jag vet inte om vi skördar några större framgångar än i alla fall. Vi får jobba vidare med det och med platsliggningen. Han ligger still men han är otroligt alert och registrerar allt som händer, med hals som en giraff och armbågarna i, redo att skjuta iväg. Nästa tisdag ska vi ut igen, då hoppas jag få dit någon kompis som vill träna platsliggning med mig.

Igår var jag också ute på klubben en kortis för att kika på lilla Tassa som går valpkurs med matte Ragnhild. Det hela såg väldigt fint ut, Tassa sökte matte bra och hade finfin ögonkontakt. Just kontaktbiten får jag höra från flera valpköpare fungerar väldigt bra. Roligt att de verkligen verkar ha blivit kontaktsökande, arbetsvilliga med motor och samarbetsvilja. Det är ofantligt spännande att få följa dem!

Värmen håller i sig, det är nästan olidligt på dagen. Jag har massor med jobb men ska försöka jobba på som en liten gnu i morgon så att jag kan ta mig upp i skogen en sväng med doggsen. Är lite sugen på att lägga spår åt Visa och Melvin, det första för säsongen. Måste ju ta tag i det också, inte bara i lydnaden.

Har tillbringat helgen i Stockholm, for ner redan på lördagsmorgonen för att se Vickes basketlag spela kvartsfinal i Bravo Cup i Solna. Lite skoj att se dem i andra sammanhang, lagen på hemmaplan börjar kännas ganska bekanta vid det här laget. Nu slog de Täby ganska enkelt i kvarten men sedan hade de fått stryk av Södertälje i semin. Södertälje vann sedan även finalen så det var rättvist, enligt Vicke.

Styrelsemöte på söndagen, otroligt inspirerande. Roligt också att få göra nya bekantskaper inom hunderiet. Det gav mig verkligen en kick och det behövdes, det är lite mycket annat just nu så jag behövde verkligen en energikick. Hann med lite shopping också innan flyget hem, det fanns två outlets alldeles vid hotellet så här har shoppats till hela familjen!

Tiden och orken vill inte riktigt räcka till just nu, det är lite mycket som händer. Det blir en del besök till sjukhuset nu framöver och det stjäl energi. Så jag har fattat beslutet att lämna mitt styrelseuppdrag i den lokala brukshundklubben, det finns inte tid och ork för två styrelseuppdrag som det ser ut just nu utan jag tvingas prioritera. Lite trist men så är det. Jag får komma igen när det har lugnat sig lite, det egna livet måste få gå före.

I fredags fick vi också veta att den andra tiken som Idefix parat hos kennel Tizitas gick tom. Man hade sett en valp på ultraljudsundersökningen men tydligen hade den tillbakabildats. Lite trist men vi försöker igen nästa löp.

Lilla Maya har börjat löpa flera veckor före tidtabellen och ställer till det ordentligt i planeringen. Stina och hon skulle ha tävlat agility i helgen men det blir inget av det nu. Nästa helg skulle hon gå kurs med Maya men nu går ju inte det heller. Det finns klara fördelar med hanhundar...

Jag letar febrilt efter en hane till Zäta. Just nu har jag massor med jobb, måste jobba som en galning fram till slutet av maj men sedan ska jag sätta mig och granska stamtavlor och fundera. Min ursprungsplan har spruckit så jag måste börja om och det känns lite tungt. Det är många som hör av sig och är intresserade av valp, det är ju vansinnigt skoj och jag känner att jag vill kunna berätta hur tankarna går. Men ni får vänta lite till på besked om hane!

Idag ledsnade jag på mitt hår, tog bilen in till Erikssons och satte mig i en stol där. Nu är det säkert 1 dm kortare och har blonda slingor. Är inte hundra nöjd med klippningen men däremot med längden och framförallt med att ha fått bort lite gråa strån. Jag vill inte riktigt kännas vid dem än!

Jag har också hunnit vara med Stina på röntgen idag. Nu är hennes onda knä röntgat så nu får vi vänta på beskedet i nästa vecka. Vi hoppas nästan på en liten ledmus som de kan plocka bort, så att hon ska slippa fortsatta utredningar...

Jobb i eftermiddag, jag ligger lite efter men ska förhoppningsvis hinna jobba ikapp under morgondagen. Med tanke på att jag ska köra basketpojkar till flyget kl 04.45 så får jag i alla fall en tidig start på dagen! :)

Så mycket hundträning verkar det inte bli den här månaden, tyvärr. Jag har kommit med på ett storjobb och har jobbat till ett flera nätter den här veckan. Jobbet rullar vidare och ska vara klart den 26 maj. Först då hoppas jag kunna börja leva lite mer igen. I helgen ska jag alla fall ner till Stockholm på styrelsemöte, det ska bli spännande. Hoppas att flyget går denna gång... Inga askmoln i sikte!

Ut och resa ska vi också några dagar i vecka 25. Om någon kan tänka sig en extra hund då så får ni gärna höra av er.

Melvin har varit arg idag, jag tror att det är första gången det händer. Under eftermiddagsrundan går vi förbi ett hus där de har en spets i löplina. Hunden tittar fram bakom husknuten och börjar tokskälla varpå alla hundarna rycker till. Så börjar Melvin att studsa bredställt och skälla tillbaka, så att jag fick säga åt lille farbror att lugna sig lite. Men jag märker att han tar för sig lite mer och har fått mer mod och jag tycker faktiskt att det är bra. Inte så att jag vill ha en hund som gör utfall, men killen har varit så himla försiktig så lite mer känns ganska ofarligt. På hemvägen jagade han nästan livet ur morsan ute på en äng, men till sist hörde jag hur hon fräste till och klapprade med käkarna på ett sätt som till och med han förstod. Hon är snäll, Visa, men även hon har gränser!

Så var årets första tävling avklarad! Stina och jag packade in Maya, Visa och Melvin (han fick vara maskot idag) i bilen och styrde mot metropolen Älvsbyn på morgonen. Stina och Maya debuterade i klass 1 medan Visa och jag skulle göra vår tredje start i klass 2. Båda hade vi tur med lottdragningen och hamnade på en kant. Bra början.

Stina och Maya började och som vanligt fick morsan hålla sig utom synhåll. Kan säga att det var många fjärilar som dansade i magen där jag stod och försökte kika så gott det gick. Platsliggningen gick fint, Stina rapporterade efteråt att Maya lagt ner hakan och varit hur cool som helst. En tia där och en tia på tandvisningen, bra start. De fick också tio på inkallning och på hoppet. Stina har dragits med en envis förkylning och hade inte mycket till röst på morgonen. På läggande under gång, som brukar vara lite av ett paradnummer, blev Maya osäker och lade sig inte i tid, så där kom en försmädlig nolla. Noll blev det också på apportering, inte ville hon ta den där apportbocken i munnen! I övrigt var poängen fina och de landade på 154 p, en debut som gav mersmak! Tyvärr dröjer ju nästa start eftersom Maya snart ska löpa och då också ska paras. Så är någon intresserad av en Cavaliervalp efter en viltspår-, lydnads- och utställningsmeriterad Cavalier som också tävlar i agility, kan ni kontakta kennel Gråsidingen!

Visa och jag startade då i klass 2. Hon kändes seg först och var inte alls med i platsliggningen utan jag fick ge dk och där tappade vi raskt en poäng. Snöplig start! Inte kändes hon bra på värmningen heller, jag körde fjärr och hon säckade hela tiden ihop i liggande. Det hela kändes lite ofokuserat, minst sagt. Men när vi kom in på planen så var Visa på g som vanligt och svansen gick som en propeller. Vi inledde med 9 på fria följet, följde upp med 9 på läggande under gång (hade nog varit 10 om jag inte varit tvungen att ge dk vid sättandet) och 8 på inkallning med ställande. På apporteringen fick vi bara 7.5, hon hade dåligt tempo in (tror att det kan bero på grusplanen, hon hade sämre fart än vanligt på inkallningen också, hon gillar inte riktigt grus). Hoppet gav 10 och fjärret 9. Kvar är då rutan... Där fick vi en nolla. Tidigare hade en hund kissat på vägen till rutan, det störde hunden före oss och jag tror att det också påverkade Visa. Hon tog riktning mot rutan och jag kände mig säker på att hon skulle gå hela vägen ut, men så stannade hon till och vädrade mot fläcken och efter det blev hon osäker och det hela blev väldigt svamligt. Hon ska ju klara en störning, men momentet satt inte tillräckligt bra för det än. Nu landade vi på ett andra pris, lite snopet kändes det. Men, vi anmäler oss på nytt prov och till dess ska jag jobba på snabba lägganden, sättandet i fjärret och en del avslut samt RUTAN!!!

Melvin fick komma ut och lufta sig och tyckte förstås att det var kul. Hans eminenta näsa insåg raskt att det fanns köttbullar i många fickor, så han jobbade hårt på att få nya kompisar. Jag körde också ett träningspass med honom på parkeringen och han jobbade fint med mig trots närvaron av andra hundar. Det kändes bra. Det känns som om en start inte är alltför avlägsen nu, jag ska bara klicka in ställandet på honom. Hittar ingen annan lösning, mina vanliga metoder fungerar inte på honom.

På vägen hem ringde Katarina och berättade att Jota gått ett kalasfint första spår idag med två apporter. En blivande liten stjärna!

Måste säga att även om dagen var en liten missräkning så är jag himla nöjd med min lilla hund i alla fall. Det är lite förrvirrat ibland men så är det också bara 87 dagar sedan valpningen. Hon är så otroligt glad när vi jobbar, svansen går som en propeller hela tiden. Vid läggande under gång hör jag bakom ryggen ljudet av en svans som vispar mot gruset (för en sekund trodde jag att det var ljudet av en labrador som tassade med men det var det tack och lov inte!).

Ikväll har det varit trötta hundar i köket och en trött matte, som ändå varit tvungen att sitta framför datorn och jobba hela kvällen. Det är lite mycket jobb nu, men det är ju ett trevligt bekymmer.

Tävling på söndag för Visa och mig, och jag har nästan inte tränat något den sista veckan. Anledningen till det stavas jobb. Mitt jobb har många fördelar när man föder upp hundar, men också uppenbara nackdelar. En sådan stavas stoppdatum och det har jag på måndag. Alltså sitter jag här och jobbar kl 22 en fredagskväll... Nåväl, jag får hoppas att Visa vilar sig i form och går det åt skogen, får vi skylla på mattes jobb. Och kanske på att hon alldeles nyss har haft valpar... ;o)

En som däremot tränar lika flitigt som en myra är dottern. Hon och Majsan kör dagliga pass och efteråt kommer Stina in och verkar helnöjd. Det är bara att hoppas att hon är nöjd på söndag med...

Den långbente gossen är inne i en liten trotsperiod. Det är inga stora saker, det är han för mjuk och försiktig för. Men han "råkar" gärna missa ett stanna. eller sittkommando och han "råkar" lätt hamna lite framför mig för att sedan rinna iväg om han är kommenderad att gå här. Nu är ju matte på honom som en hök, några dumheter får han inte lägga sig till med nu när vi har tränat på detta med att gå vid sidan i skogen hela vintern. Skrutthund!

Visas små knytt fortsätter att sprida glädje omkring sig. Jag måste säga att så här långt verkar de ha blivit otroligt roliga och jag ser verkligen fram emot att få följa deras utveckling. Planeringen inför nästa kull är i full gång, jag letar hane med ljus och lykta men det är inte helt enkelt. Nu börjar några kandidater ändå att utkristallisera sig, vi får väl se vem som ska få den äran i slutändan. Pust, det är inte lätt detta med hundavel. Och ändå finns det så många labbar att välja på! Eller kanske just därför...