Huset Elliot

En blogg om både två- och fyrbenta familjemedlemmar

Underbara dagar!

Vilka dagar vi har nu! Strålande sol (OK, inte igår) och plusgrader, som gjort för långa promenader på isen. Visa njuter av att mammaledigheten är över och kutar efter pinnar tillsammans med Melvin, med Idefix och ibland Morris i släptåg. Idefix för att han är vår lille ordningspolis, man får inte bete sig hur som helst. Dessutom anser han att om någon ska ha en extra bra pinne så är det faktiskt han. Och Morris, tja, för att han älskar att springa med Melvin. Fast mest älskar han att terrorisera sin mor, så om Maya har bra kondis när agilitysäsongen sätter igång så kan ni tacka honom.

Anledningen till att jag får äran att gå ut med fem hundar är förstås att dottern är sjuk. Igen. Det bidde feber efter friluftsdagen, som vanligt. Men förhoppningsvis ger den snabbt med sig.

Har också insett att det nog bor en liten biståndsarbetare i mig, fast på distans och utan religiösa förtecken. Nu har jag knåpat ihop sex små mössor till behövande barn i Nepal. Det är nämligen så att man kan minska barnadödligheten i många länder så enkelt som genom att sätta på barnen en liten mössa, men många barn har ingen sådan. På ett sjukhus i Nepal har man fått låna mössan så länge man varit där men fått lämna tillbaka den när man åkt hem. Nu stickas och virkas det mössor runt om i vårt avlånga land för att varje litet barn ska få en egen mössa och därmed en lite bättre start i livet. Vi har det bra här i Sverige och kan hjälpa de som dragit en sämre lott i livets lotteri.

För att kombinera min fingerfärdighet med annan nytta, har jag startat en insamling via SOS Barnbyar. Idén är enkel, du sätter in en 50-lapp till SOS Barnbyar via min insamlingssida och hjälper på så vis behövande barn någonstans i världen. För varje 50-lapp som kommer in knåpar jag ihop en mössa och skickar den till någon hjälporganisation. På så vis hjälper vi dubbelt. Du hakar väl på? Mer info hittar du här (klicka på bilden):

Så här kan en liten mössa se ut:

Vilken bra idé med att sticka mössor när man dessutom skänker en slant. Jag är usel på att engagera mig på sånt här, tiden räcker inte till, men en slant kan jag skänka när det finns lite över.



Följer din blogg fast jag nästan aldrig skriver något, men måste ju hålla lite koll på de intressanta labbe uppfödarna. ;)

Fast egentligen är det lite emot mina principer att välja en uppfödare som bor så långt bort, bor själv i Lindesberg... Men å andra sidan med vovven jag skaffade som bor betydligt närmare har jag inte fått någon direkt respons eller så på när man skickat mail och berättar om hur det går, då kan man lika gärna välja någon som finns långt bort. :-)

Bättre uppfödare hittar du inte, den saken är klar!