Huset Elliot

Idag var det jaktprov i Skellefteå, sista chansen för säsongen för Ila att visa vad hon går för efter den snöpliga nollan och sedan 3:an i Kalix. Med den här gången var också Stina och lilla Lysa. Debut för båda i jaktprovssammanhang, dessutom med startnummer ett. Lysa fixade landmarkeringen fint, om än med en liten sväng förbi kastaren för att stolt visa upp sitt byte. På fältet lyste rutinen igenom först och hon började lite tvekande men spottade upp sig och fick in samtliga vilt - två änder, två kråkor och en duva. Så återstod två enkelmarkeringar på vatten. Det momentet var svårt, hunden skulle simma ganska långt, genom två omgångar näckrosor och runda en mosse. Bakom den hade anden fallit, dolt för den simmande hunden. Lysa drogs mot mossen, gick upp på den och fick syn på båten och kastaren. Där låste hon helt och tog sig inte vidare. Med hjälp och stöd fick hon ändå avsluta med en bärgad apport. Arbetet belönades med ett tredje pris. Det var en bra start med många fina bitar, speciellt samarbetet med Stina och lugnet vid foten.

 

Ila fixade landmarkeringen i en rasande fart. Snabbt fick hon in tre vilt på fältet men sedan började hon jobba i bredd mer än i djup. Jag misstänker att hon fick vittring på duvan och blev tveksam och därför undvek den. Av någon anledning verkar hon tro att hon inte får ta nya viltslag. Vi fick gå vidare till vattenarbetet som hon löste fint, med mer rutin än Lysa simmade hon runt och fick med sig båda markeringarna hem. Arbetet belönades med ett andrapris och det känner jag mig nöjd med. Vi får se om det blir några fler starter eller om hon får jaga sjöfågel med husse nu.

 

Tidigare i veckan har Stina och Lysa debuterat i fortsättningsklass i rallylydnad och det med bravur. Två rundor med 99 poäng vardera och klassvinst i båda. Ingen dålig säsong för en liten hund på 19 månader.