Huset Elliot

Nu är vi många som längtar till slutet av veckan! Valpköparna längtar (förhoppningsvis) efter sina små ulliganer. Valparna längtar (omedvetet) efter att få börja sina nya liv som individer. Och jag och de stora hundarna längtar efter att återgå till rutinerna. Som tur är så här vi världens bästa husse här, som jobbat hemifrån förra veckan och denna, i kombination med lite semester, för att hjälpa mig med valparna. Och när han var på tjänsteresa så hade jag hjälp av Stina. Jag har en fantastisk familj som har hjälpt mig med det här projektet. Utan dem hade det inte gått, rygg och armar vill inte lyfta valpar och benen vill inte kliva i och ur valphagen. Men nu är vi snart i mål!

 

Småttingarna är påhittiga nu. Kisslådorna med pellets kan man också gräva i, frenetiskt. Inte jättekul med pellets över hela golvet... De jagar katten, de jagar varandra och de jagar våra fötter. Och de biter - hårt. Ute i hagen letar de flyktvägar. Det är så tydligt att nu är det dags att upptäcka världen på egen tass!