Valpar och omplacering

Valpmagen växer, jag är ganska säker på att det bor fler än en därinne om vi säger så. Stina hjälpte mig försöka ställa upp lilla damen igår för att ta några hyfsade bilder. Så där jättebra blev de nu inte (vi valde ju världens sämsta bakgrund) men det syns i alla fall att hon är rund. Matglad är hon också, det är full sula på promenaderna om hon vet att det vankas mat när vi kommer hem. Inte lika raskt annars, kanske.
 
 
Med sorg i hjärtat har jag också konstaterat att den svarte prinsen inte trivs som kennelhund hur vi än försöker. Han hade det jobbigt när Idefix hade dambesök, stod och juckade i luften över löptiken så fort han fick chansen. Så fick han vara hos en bekant några dagar för att vila sig lite men så fort han kom hem var det samma sak igen, fast nu med Doris och stackars Raya. Efter ett par dagar på andra sidan grinden har han lugnat ner sig och nu bryr han sig inte trots att Doris höglöper. Det får mig att tro att det är omställningarna snarare än själva löpet som stressar honom. Han sitter också en hel del bakom köksbordet, som om han vill vara ifred. Jag skulle så önska att han kunde få bo hos någon med en eller ingen hund, som kan erbjuda honom en massa kärlek, bus och långa promenader. Han är en väldigt mjuk och fin kille som förtjänar att få må gott för jämnan och slippa vara hos hundvakt eller annat när vi har valpar eller när han helt enkelt inte trivs. Finns det någon sådan därute?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0