Snöslask =(
Finns det något mindre charmigt väder än snöslask och tung blötsnö? Jag tror inte det. Hundarna och jag har kämpat oss ut på en runda, jag kör med RunKeeper idag för att hålla koll på kilometrarna så att alla får sin beskärda del. Tog en längre morgonrunda idag när vi ändå var ute så nu sover alla gott. Gårdagens insats gav lön för mödan, när jag klev upp i morse så kom inte en svans och mötte mig utan alla bara snarkade. Skönt!
Idefix öga är dess värre lite sämre idag, Jag slarvade lite med salvan igår så felet är nog mitt. Möjligtvis kan Doris har varit där och slickat, hon är lite för förtjust i att vårda sina flockmedlemmar så idag får gossen vara med mig. Det verkar han inte lida av.
Visa tappade rejält med päls när hon fällde i höst och den vill inte riktigt komma tillbaka. Nu kör jag med en kur Viacutan och hoppas att det ska göra susen. Hon ser rätt skruttig ut men är piggare och gladare nu när snön kommit, tycker jag. Och olydigare... Morgonrundan bygger delvis på att labbarna är lydiga och går lösa eftersom en del av den förläggs utefter byns vägar. De små stretar på och har ganska kort minne vad gäller koppelgående så jag har allt som oftast ett sjuttongubbarstrassel när jag kommer in igen. Men de svarta går lösa. Idag mötte vi en kvinna som bor i byn och som jag brukar prata lite med. De svarta skulle stanna men vips, så var Visa där och svansade och då kommer ju Melvin raskt efter. På tillsägelse kommer han dock motvilligt tillbaka medan den lilla tanten (Visa alltså) låtsas inte höra. Samma sak med rundorna, hon går långt där baki, stannar och nosar (och äter) när hon vill och är ytterst motvillig till att hålla sig före eller vid min sida. Men när snön kom så kunde hon plötsligt skutta på framför! Så nu är hon genomskådad, den lilla skatan. Fast jag tycker att man kan få ta sig friheter när man börjar vara till åren och har varit en helt fantastisk liten hund under sin levnad. Hon gör ju inga hemskheter, precis, utan är alltid väldigt försynt i sin framtoning.
I helgen var det planerat valpträff med de små fläckiga. Nu kom det ett sent återbud så vi blir bara två men de kanske kan busa runt lite i snön med varandra och bli ordentligt trötta sedan. Doris gör kaninskutt och lejonattacker på de andra under promenaderna (och skapar allmän oreda) men får sällan någon direkt positiv respons. Förhoppningsvis är brorsan Hobbe mera med på noterna.
Kommentarer
Trackback
