Huset Elliot

Har ägnat en hel del tid åt planering av nästa års valpkullar. Ingen som inte är uppfödare kan nog förstå vilket pussel det är! Dels funderingar runt den egna tiken, har hon de meriter och hälsointyg som krävs eller behövs något kompletteras? Vilka förtjänster och brister har hon? Vad ska vi tänka på att försöka förstärka/förbättra? Osv osv. Och så då hanen, hans förtjänster och brister. Vad söker jag för typ av hane? Vad bör jag akta mig för? Någon hund jag vill/inte vill få in i mina stamtavlor? Var finns han (svaret på den frågan tenderar att bli "väldigt långt bort"...)? Osv osv igen då. Målet är förstås att få fram en kull med friska, rastypiska individer som ska kunna skänka glädje åt sina ägare i många år framöver.

 

Jag skulle önska att alla som letar valp/hund ägnade en tanke åt just detta. Vad får man för ett valppris? Köper man en blandrashund så törs jag nästan säga att man inte får särdeles mycket tanke alls. I värsta fall får man en kombination av raser som är rent utav olycklig, kanske dessutom med föräldrar som är avelsspärrade hos SKK på grund av att de inte uppfyller hälsoprogram. Detsamma kan gälla oreggade "renrasiga" hundar. Fler än en gång har jag hört argumentet "jag ska ändå inte ställa ut så det spelar mig ingen roll". Men vem ska man gynna med sina tusenlappar, den som kanske tar en kull varje löp på sin oröntgade tik för att faktiskt tjäna pengar eller den som nogsamt planerar sin kull, tar några tusenlappar mer för valpen men som också har betydligt större utgifter i sin uppfödning? Fundera över det och sprid gärna tanken. Det finns för många hundar i vår omvärld som kommit till av den enda anledning att tikägaren vill göra en hacka. En seriös uppfödare tjänar inte ett ruttet korvöre på sin uppfödning utan känner sig nog glad om det hela överhuvudtaget går runt.

 

I alla fall. Först ut nästa år blir, om allt går planenligt, lilla Maya, dvs det blir ännu en cavalierkull i huset. Där har jag planer på en i mitt tycke väldigt spännande kombination där pappa är blenheim. Mer info kommer när det drar ihop sig. Måste kolla och planera lite till, bara resvägen kräver en egen liten plan. 

 

Fodertiken Raya ska löpa när som helst och då blir det inte riktigt läge att para henne utan vi inväntar löpet därpå. Jag har börjat leta hane men det är sannerligen inte enkelt. Hittills har jag stupat på hälsan. SKK:s index för höfter och armbågar är ett fantastiskt hjälpmedel, här får man svart på vitt det man redan anade. Och nej, det är naturligtvis inte det enda att ta hänsyn till men det är heller inte oviktigt, i synnerhet inte om man vill föda upp hundar som ska hålla för arbete under många år framöver. Jag har ett par pojkar jag håller ögonen på, i nuläget landar jag lite lägre än önskvärt på framförallt armbågarna men de där värdena kan förändras så snart några avkommor/syskon blivit röntgade. Har ytterligare ett par gossar jag inte har gjort provparningar med ännu och som också måste kollas upp lite mer rent allmänt. Så arbetet pågår men jag har knappast något klart innan årsskiftet. Målet är att förbättra exteriören men med förhoppningen att inte tappa några arbetsegenskaper. Raya är ju en smått fantastisk liten tik (med en minst lika fantastisk matte) som trots sin unga ålder (2,5 år) redan hunnit ta LPI och LPII, en etta i nybörjarklass på jakten, bli godkänd i anlagsklass viltspår, göra MH och tävla agility. Kan man bli mycket mer mångsidig än så?