Kennelaktivitet
Håller på att kolla upp möjligheterna för en liten kennelaktivitet i form av hundsim, Ska försöka boka två timmar och så hör jag av mig med mail och info, så blir det anmälan enligt principen "först till kvarn". Kostnaden bör bli rimlig, 125-200 kr/hund. Har ni inte fått ett mail om detta så hör av er, jag försökte skicka ut till alla i närområdet men kan ha missat någon, det är lätt gjort.
Utgiftskontot för veterinärvård slår nog alla rekord i år. Idag har jag varit med Idefix till Ingemar i Öjebyn, fortfarande för ögonen. Äntligen fick jag en diagnos som känns rimlig, efter att ha behandlat för diverse sår på hornhinnan och ögoninflammationer som först kändes rimliga men där jag till slut kände en ökande misstro. Gossen har en inflammation i ögonlocken så nu gäller cortison och antibiotika. Det blir en ganska lång behandling men sedan hoppas vi att gossen ska slippa besvären och få vara pigg. Fast de där stora ögonen är inte optimala för en hund som far fram som ett jehu i skog och mark. Vi har mest hållit oss på vägarna på sistone, just för att vara lite rädda om ögonen.
Sorgligt är att Ingemar ska gå i pension, även om det så klart är välförtjänt. Men han är en klippa när det gäller hundögon!
Planen för dagen var annars spårträning men den frös inne, det tog lite för mycket tid att åka till Öjebyn tur och retur. Det har ju som sagt varit alldeles för mycket tid och pengar till sådant men jag hoppas att det vänder nu. Har tagit ut blod och klöv och satsar på morgondagen, det ska ju bli plusgrader enligt rapporterna så det passar ju bra då.
Pillrar på med tapetsering av utflyttade sonens gamla rum, det går långsamt framåt. Rummet blir vitt nu, som kontrast till det mörka som varit där innan, med en fondvägg. Jag är mäkta stolt över att ha fått till mönsteranpassningen så bra, inte en skarv syns. Däremot är ju något annat galet men det märker förmodligen ingen utom möjligen Smilla och Zätas matte Marie. ;o)
Har ju ett lite osocialt jobb och brukar se Facebook som min "fikarast". Men jag börjar bli småless, det är ett sådant himla gnällande. Jag är så hjärtligt less på att läsa gnäll om jobb, om lön, om arbetstider osv. Är vi svenskar sådana, gnälliga och bittra? Sorgligt. Dottern har ju kronisk sjukdom som påverkar hennes liv en hel del, med ständig medicinering och konsekvenser som att man inte får åka på solsemester mer, inte kan äta viss mat, ibland får värk och inte kan göra vissa saker, måste ta prover varje månad och utstå diverse mindre trevliga undersökningar osv. Men aldrig att hon gnäller! Hon anpassar sig och gör det bästa av läget och för det är hon min stora idol. Fler skulle vara som hon, gnäll och bitterhet gör inte livet bättre och gräset måste inte alls vara grönare någon annanstans. Jag hörde Richard Fuchs säga en gång att "vi människor skulle vara lite mer som labradorer, då skulle vi må så mycket bättre och leva längre". Det tror jag på. Livet på en pinne, eller kanske med en pinne...
Kommentarer
Postat av: Maria
Söta Marie - har du vänt tapeterna upp å ner?! Fast de var ju verkligen jättenygga åt alla håll och kanter. Pilligt med mönsterpassning. Bra jobbat!
Svar:
Marie
Postat av: Katarina
Haha! Det såg jag på en gång! ; )
Men det är lika snyggt ändå!
Bra jobbat med mönsterpassningen!
Svar:
Marie
Trackback
