Fint resultat och utflyttad son

Knappt hann Ebba och Rayas resultat ramla in förrän det var dags för ännu ett. Ragnhild och Tassa (H. E Tau) var i Älvsbyn och tävlade lydnad den gångna helgen. Det gick så bra att de fick ett första pris trots ett nollat moment (då förstår ju alla att resterande poäng måste ha varit höga!). Grattis, bra jobbat! Det är otroligt roligt att vara uppfödare när så här fina resultat kommer inramlande. Då känns baksidan, med sjuka hundar, bortgångna hundar eller tomma tikar, långt borta. Jag solar mig i glansen och bara njuter!
 
Annars är det tomt och konstigt här. Vicke har flyttat hemifrån nu, sista lasset gick i onsdags. Det kändes bra att följa med och se var han och flickvännen ska bo det närmaste halvåret eller så, det lugnade det oroliga mammahjärtat betydligt. Samtidigt är det vemodigt och lite konstigt att nu bara vara fyra i familjen här hemma. Han har ju både synts och märkts av, den gode sonen, nu känns det lite tyst. Men vi vänjer oss förstås vid det också. Blir saknaden för stor så tar det inte mer än runt tre timmar med bil till Umeå.
 
Har funderat en hel del på sistone över detta med uppfödning och val av ras. Ska jag fortsätta eller inte? Ibland känns det smått hopplöst, utvecklingen inom rasen går inte åt det håll jag önskar och jag hamnar alltmer i någon sorts ingenmansland. Samtidigt känns alternativet, att vara "vanlig" hundägare, inte heller lockande. Vi får se hur det blir. Konstaterade när jag spårade med Melvin senast att en hel del har hänt inom den exteriöra utvecklingen. Spårselen köptes till min första labbe, en hane som då ansågs ha en kraftig bröstkorg men kanske lite klen benstomme i övrigt, men som ändå sopade åt sig några CK:n under sin utställningskarriär. Melvin har jag inte ens ställt ut, han ser alltför tanig ut om man jämför med de hanar som nu äntrar ringarna. Ändå kan jag med nöd och näppe knäppa spårselen runt hans bröstkorg och att fästa flärpen i hållaren för densamma är inte att tänka på. Grövre bröstkorg men ändå upplevs han tunnare. Jo för all del, han har någon enstaka cm till i mankhöjd än gamle Elliot och är ju alltför hög, men ändå... 

Kommentarer
Postat av: Kat.

Du ska INTE sluta med uppfödning! Så det så! : )
Kram på dig!

Svar: OK då, håller på lite till. Men det ÄR trist detta med hur rasen utvecklas och spretar åt alla möjliga håll.
Marie

2012-08-25 @ 22:48:20
Postat av: Karin

Tycker inte heller du ska sluta som uppfödare, jag måste ju ha någonstans att köpa min nästa hund hos. ;-)

Svar: Tack Karin, det var rart sagt. Måste ju snart föda upp en nästa hund till mig med. ;)
Marie

2012-08-28 @ 06:01:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0