Bakslag

Man kan lugnt säga att det inte går så bra för oss just nu. Lille killen fick ta bort stygnen igår. Allt såg fint ut, operationen hade lyckats och tid bokades för bassängträning. Tratt skulle bara behövas om han slickade envetet på såret så att inga eksem uppkom. Så långt allt väl. Lille killen ville förstås slicka ivrigt på såret så efter ca tio minuter utan tratt åkte den på igen. På kvällen gick han med väldigt stelt bakben men jag tänkte att det var för att man böjt och kollat benet så vi oroade oss inte. Tvättade såret med klorhexidin innan jag lade mig och tyckte att han blev lite flämtig av det. I morse var han helt rörelseovillig och belastade inte benet alls, om han överhuvudtaget gick. Koll visade att det var svullet och varmt runt såret, som dessutom hade gått upp på mitten. In till djursjukhuset igen och där är han nu för att få dropp, smärtstillande och odla fram bakterier så att rätt behandling sätts in. Suck... Nåväl, förhoppningen är att han kommer hem imorgon, ev då med några nya stygn och en antibiotikakur. Men sedan SKA väl detta elände börja ge med sig så att vi får fortsätta rehabträningen??? Fram till igår var vi ju på rätt väg och killen var så mycket piggare. Älsklingen... Det är så tomt här hemma utan honom, fastän han är väldigt stillsam just nu så märks han. Han styr oss ganska väl med ljud och annat, jag anar att han kommer att vara odrägligt bortskämd när allt detta är över. Men det är han värd, lille prinsen!

Alla hundarna har bestämt sig för att kasta av sig vinterkläderna - samtidigt! Köksgolvet är av modellen heltäckningsmatta för jämnan, trots att jag tar med Furminator och drar av några kg hundhår varje dag. Maya ser ut som en halv cavalier, jisses vad päls jag kardade ur henne igår! Hon är som en duracellkanin just nu, jag anar att löpet är i antågande. Jag hade hoppats att hon skulle skjuta lite på det så att vi skulle få ihop kalendern med en ev. valpkull och så sommarens semesterresa. Men jag tror att hon tänker sätta käppar i hjulet för oss, så det kan vi nog glömma. Hon är helt galen och springer omkring som en racerråtta i skogen. Rätt dövörad är hon också just nu så ibland tappar jag tålamodet och kopplar henne. Lite orolig efter Idefixens olyckshändelse så får hon faktiskt gå kopplad i närheten av hyggen och annat också. Jag vill inte ha en hund till som fastnar och sliter sönder benet! De är lyckopiller, de små, men ibland är de nog så fartiga!

I förrgår var jag korkad nog att knalla omkring i hundkängor iförd strumpor utan skaft. En idiot inser ju att det renderar i skavsår, men jag insåg det försent. Ett gigantiskt skavsår pryder nu ena hälen, så idag fick hundarna ingen promenad utan en cykeltur i skogen. Jag ljuger inte om jag säger att Maya var längst fram och travade lika fort som labbarna. Travade!!! Inte illa av en så yttepytteliten hund! Det är gott gry i den lilla damen!

Spårtränade med Melvin igår, skavsåret till trots. Fick tips av Vigdis och Katarina som prövades och si, det var kanske modellen! Nu har jag införskaffat skavsårsplåster så i morgon ska jag ta mig ut i skogen och spåra igen. Och så måste jag jobba, ligger lite back nu.

Skojiga saker väntar i veckan, jaktträning för valpköpare med Annika på torsdag kväll och så en liten viltspårträff på söndag. Ska bli kul att träffas igen!

Till sist en rolig nyhet. Othello-sonen Fiskjabondens Timber Jack har debuterat på jaktprov med lika debuterande matte. Gunnar, som han kallas, hade bara tränat ett par månader men lyckades ändå få ihop ett tredje pris. Skoj! Grattis hälsar vi från norr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0