Bara jobb och jobb

Inte har jag haft tid att skriva här och inte har jag hunnit träna hundar, jag har bara jobbat och jobbat. Idag ska det i alla fall lämnas in, sedan verkar det som om de vill ha mig till granskningsarbete också så jag har nog några dagar till räddade. ;o) Men sedan hoppas jag på några dagars lugn, jag har jobbat natt och dag sista veckan. Det har dess värre gått ut över hälsan, jag har tagit över en del av Luddes halsvirus och haft rejält ont i halsen. I natt har jag i alla fall sovit ordentligt så idag känns det lite bättre, tack och lov.

Det fina vädret försvann och ersattes av kalla väder och regn. :( Har lovat Stina att lägga spår i morgon, hoppas på uppehåll då. Vi ska pröva att lägga viltspår åt Idefix, jag har en idé om att det kan intressera lille herrn mer nu när han blivit lite äldre. Ska lägga nybörjarspår åt Melvin och så ska jag lägga ett nytt spår med apporter till Visa, har jag tänkt mig.

Maya gick in i höglöp i slutet av förra veckan och Idefix blev som galen. Här har jag varit så mallig över hans lugn när Tutan löpte, men det blev annat ljud i skällan när det blev Mayas tur. Bokstavligen! Han var tidvis ganska ljudlig i helgen, speciellt efter att någon slarvig person lyckats missa att stänga grinden men en påpasslig husse såg det hela och fångade in Idefix med ett elegant (!?) grepp. Så nära och ändå SÅ långt ifrån, klart att man blir ledsen då! Melvin är mer konfunderad, han känner ju att det luktar gott men förstår inte riktigt vad han ska göra med det. Godsaken är ju liksom utom räckhåll för hans del, så han ids helt enkelt inte bry sig. Mammas pojke!

I helgen fick jag också plocka fram gamla sprintertakter. Eftersom Maya höglöpte, tog Stina ut henne och Tutan på promenad medan jag tog killarna och Visa. Tjejerna gick först och en stund senare tog jag ut resten. Killarna var coola i skogen, verkade inte bry sig om att Maya & co gått där innan. Vi ick över båda vägarna och upp i skogen ovanför. Där släppte jag hundarna lösa, på betryggande avstånd från vägen, och valde sedan en annan stig än den jag oftast går. Hundarna for in på den vanliga stigen men efter en stund kom de svarta springande. Ingen Idefix dock. Jag ropade, ingen Idefix. Då gick jag tillbaka mot stigen, fortfarande ropande. När jag kanske har 20 m kvar till stigkorsningen, kommer en fläckig kille i full fart med näsan i backen. Han spårar Maya! Inte har han tid att lyssna på mina ropanden heller, han bakspårar i full careta och vänder upp - mot vägen! Jag springer, jag ropar, jag visslar - ingen reaktion! I mitt inre hör jag bilar komma från alla håll (i själva verket kom det tack och lov inte en bil), jag ser hunden springa upp på vägen och över vägen. Där stannar han och får syn på mig. Han tittar en stund, som om han överväger om han ska komma eller fortsätta. Så tar han några steg mot mig innan han stannar igen - mitt på vägen. Men så bestämmer han sig och kommer tillbaka. Kan säga att om jag hade ont i halsen innan, var det inget mot hur det kändes efter den språngmarschen! Och den lille fläckige, han går numera kopplad när han är ute med mig. Hundskrälle! Men snabb är han när han vill, den lille skiten! Och spåra kan han uppenbarligen också...

Mayas tidigarelagda löp innebär också att det inte blir någon parning detta löp, då det krockar med uppfödarens semesterplaner. Istället får Stina och hon säsongen ograverad så nu är planeringen i full gång. Nytt försök på lydnadsettan blir det den 5 juni, då hoppas jag att de ska få till det. Själv ska jag försöka ta mig an tvåan då igen. Är också sugen på ett lägre spår med Visa. Så har jag några timmar framför datorn och i telefonen innan jag har bestämt mig för hane till Zäta. Det är inte lätt, detta med hundavel!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0