Valparna sex veckor

Igår blev valparna sex veckor. Otroligt, vad fort tiden går! De härjar på rätt friskt och tycker väl egentligen att de är färdiga med köket. De vill ut i världen och gå på upptäktsfärd! Tur att det finns grindar, jag tycker det räcker med det kaos som råder i köket varje morgon när jag kommer ner. På dagarna är de så duktiga och gå på de utlagda tidningarna, men nattetid är de inte lika noga. =(

Mayas upptuktning av valparna verkar ha haft viss effekt. Både Pysen och Maya hanteras med större respekt nu, de närmar sig med lite lägre hållning och inställsamt viftande svansar. Betydligt bättre. Att hänga andra hundar i svansen och dra allt vad man förmår, är nog inte det smartaste draget om man vill klara sig utan att få stryk.

Pysen hade en tung dag i förrgår. Först blev han neddragen av valparna och sedan verkar han ha blivit uppjagad i ett träd av någon annan katt. Han var ute hela dagen och kom inte när jag ropade, vilket är otroligt olika honom så här års. Just som jag började bli orolig, satt han på bron och ville bara in, in, in. Han hade en reva över nosen och luktade skog, så gissningsvis har han suttit i ett träd eller varit gömd någonstans. Igår ville han inte alls gå ut. Inte lätt att vara en snäll kisse heller alla gånger!

Ludde hade friluftsdag i Måttsund igår och jag körde honom dit. Passade på att ta med Melvin och stanna till på klubben för att träna lite. Det var välbehövligt! Killen hade lite svårt att koncentrera sig när det hela tiden hördes ljud från susande skidåkare, men det gick bättre och bättre. Han gjorde riktigt bra linförighet, med bra svängar och fin kontakt, lite sned i positionen kanske men det får vara. Fick för mig att köra momentet tävlingsmässigt och insåg att vi helt missat att träna språng marsch. Melvin blev överlycklig när matte började springa, han studsade, bet i jackan och bar till sist kopplet. Alla eventuella fina poäng vi skulle ha skaffat oss fram till dess, skulle troligtvis flyga sin kos där! Nåväl, vi jobbade på med det och får jobba lite mer med det framöver. Klantigt av mig att inte tänka på tempoväxlingar. Inkallning gick hyfsat, lite taskig position ibland vid ingången fortfarande. Hopp gick OK och så gjorde jag en ensam platsliggning. Han känns ganska stabil egentligen, det enda är väl att han ligger med en väldigt alert kroppshållning. När valparna har flyttat tror jag att jag ska fundera på att lära honom att lägga ner huvudet. Jag inbillar mig att det skulle ge mig ett större lugn...

Valparna har snappat det här med inkallningssignal nu. De har också snappat detta med att matte gör mat, speciellt den lilla gula. Att mat måste stå och svälla eller svalna, har hon väldigt svårt att acceptera. Mat ska serveras - fort! Annars skäller lilla gula gällt och ettrigt. Skall borde vara enkelt att lära henne, med andra ord. Den vita har fått börja äta i egen skål, hon äter med glupande aptit och hinner förmodligen förse sig av någon annans ranson också. Den gula ligger också farligt när att förses med egen ranson, de båda damerna äter med ett hiskligt tempo. Alla äter i alla fall nu, det känns skönt.

Inte lika fint väder ute idag som tidigare i veckan. Hoppas att det blir fina dagar till påsk så att valparna kan få komma ut. De fick gå ut en sväng igår och det uppskattade de. Några kissade ute, andra käkade snö och kissade desto mer inne. =) Annars är de duktiga på att kissa på tidningarna nu. Precis som de är duktiga på att strimla tidningarna i molekyler eller att släpa omkring på dem. Apportörer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0