Huset Elliot

Till er kan jag berätta att det gör man inte. Tvärtom så är det ett riktigt skitgöra, i alla fall om man ska göra det grundligt. Jag kan ta ett litet exempel från min vardag just nu.

 

Torsdag i september: friluftsdag på jobbet, lite efterarbete innan jag kommer iväg. Därefter stressa hem för att kasta sig i bilen och köra till motell i Härnösand. Kommer fram vid 22-tiden, somnar ovaggad och sover - för länge!!! Upp och iväg kl 8 för att köra till Sundsvall. Äter torr kanelbulle till frukost, inhandlad på bensinmack kvällen före. Hämtar liten, underbar och egenuppfödd labbetik och vänder hemåt mot Luleå. Stressar för att komma till Skellefteå i tid för progesteronprov. Total kostnad är 600 spänn för övernattning, ungefär detsamma för progesteronprovet samt då bensinpengar för ungefär 100 mil i bilen.

 

Progesteronprovet visar att det inte är dags. Nytt prov på tisdagen föreslås. Detta tar vi på hemmaplan, bara två mils resväg och så en kostnad på drygt 700 kr. Fortfarande inte dags. Nytt prov torsdag, nya 700 spänn hostas upp och nu verkar det bli parning på söndagen. Ledig fredag men häpp, då ska husets hane inseminera tik kl 9.00 på morgonen. Upp och iväg, nätt bilresa denna gång, "bara" cirka fem mil enkel väg. Flopp, hanen låter sig inte luras så inga simmare kommer ut trots idogt trälande med tik framför näsan. Hem igen, visserligen ingen kostnad utöver bilresan som jag stod för men heller inga intäkter och timmar borta till ingen nytta.

 

Idag söndag; bilresa till Haparanda för möte med finsk hane i skogsområde. Halvdan parning utan hängning. Parningsavgift 100 Euro plus lite drygt 100 för EU-pass som jag ville betala eftersom den egna tiken inte var vaccinerad. Totalt lite drygt 2000 kr. Notera att jag nu är uppe i över 4000 kr i utlägg utan att ännu veta om jag har tillverkat en endaste liten labbesvans! Inget ovanligt alls om man ska göra detta seriöst och noggrant. Väl hemma behövde tik badas och mattes kläder läggas i tvätten. 

 

Återstår att lämna tillbaka den (förhoppningsvis) blivande mamman i Sundsvall och eventuell övernattning i samband med detta. Och observera (igen!), jag klagar inte. Jag vill bara att världen därute ska förstå att det inte är pengarna som driver oss, vi är entusiaster. Vi lägger ner eoner av tid på denna vår hobby och är oändligt glada om den går jämnt upp när vi gör vårt slutliga bokslut. Och gör den inte det så har vi haft förbaskat roligt under tiden och förhoppningsvis fått till några trevliga hundar på vägen. Men du som funderar på att välja en snabbtillverkad, billig blandrashund istället, fundera på vad du faktiskt får för dina pengar. Ska du stötta någon som mest troligt gör detta enbart för pengarnas skull eller någon som har ett brinnande intresse och är beredd att offra sina pengar och massvis med tid på att du ska kunna få en bra och frisk hund?