Oliiidligt spännande!
Den gångna helgen bjöd på nya erfarenheter för Stina och mig och det tackar vi Katarina och Jota för. De hade nämliogen kvalificerat sig för Försvarsmaktsmästerskapen för patrullhundar, dvs SM för tjänstehundar (patrull). Detta gick av stapeln i Boden så Stina och jag hade förmånen att få se både deras lydnad och patrullering samt att invänta den spännande prisutdelningen. Namn efter namn ropades upp, vi insåg att det nog hade gått riktigt bra. Övre halvan av de 30 deltagarna? Ja. Topp tio? Ja. En finfin sjätte plats blev det för dem till sist, en strålande prestation inte minst med tanke på att de inte hunnit skaffa sig så mycket tävlingsrutin än. Jag anar dock att det gav mersmak och tror att de är sugna på mer framöver. Alldeles glad och varm i uppfödarhjärtat blev jag av att se dem jobba, det var så underbart att se hur Jota på typiskt labbevis raskt svängde om från vanligt slamsigt labbemodus till total fokusering på uppgiften. Extra roligt var det att få följa med på patrullstigen, en helt ny erfarenhet för både Stina och mig. Tack tjejer för att vi fick följa med och för en strålande insats! Sexa på SM;,hur stort är inte det???
Glad blir man också när man får e-post från nöjda valpköpare. Barbro i Haparanda skickade bild och text och berättade att Loke (H. E Priffe) skött sig alldeles utmärkt på andpremiären. Så kul! Och så glad jag blev över rapporten och de fina orden!
Inspirerade av alla duktiga hundar, eller kanske för att döva det dåliga samvetet vad beträffar aktivering av de egna hundarna, lade vi viltspår idag. Buset fick ett spår på nästan 100 m rakt fram medan mina båda fläckiga fick u-spår på ca 250 meter. Efter Morris irrande och virrande och allmänna spårslarv de senaste gångerna, beslutade jag mig för att lägga Frolic i hans spår. Vet inte om det var ett klokt beslut, det gjorde i alla fall ingen större skillnad. Han irrade värre än någonsin och till sist ledsnade matte, slutade hålla igen i linan och lät honom virra på tills han var så lost att det bara var att sela av. Snopen kille fick se sig snuvad på klöven denna gång, fokuserar man inte mer ska man heller inte belönas. Doris spårade med stor iver och har betydligt mer sug än sin äldre bror men är ju tyvärr rätt allmänt ofokuserad och slamsig just nu. Där känns det ändå som om vi kan få till något, grundförutsättningarna är bättre. Bäst av alla gick dock Bus, ännu lite osäker på uppgiften men hon höll i fint och spårade hela vägen fram. Duktig kicka!
Väl hemma kände de fläckigas matte, dvs jag, att måttet var rågat vad gäller den fläckige gossen och hans trams. Det blev lite apporteringsträning och kanske var det mattes stränga framtoning som gjorde det men det gick faktiskt bättre än någonsin. Inte så att han öppnar munnen och griper spontant men när jag helt sonika tryckte den lätt mot munnen så gapade han och sedan höll han fast den utan bekymmer tills jag sa loss. Stort steg framåt för hans vidkommande! Men det är ju rätt långt kvar tills han apporterar som sin mamma Maya...
Måndagsträning imorgon, enkelmarkeringar står på schemat. Vi ser ut att bli några stycken, kul!
Till sist, ni som undrar över uppdatering av hemsidan - den är inplanerad! Det är bara tiden som inte räcker till just nu. Och ni som skriver i gästboken och undrar över valpar, skicka mail eller ring istället. Men det blir inga fler valpar i år, det kan jag säga med säkerhet.
Kommentarer
Postat av: Katarina
Det var så himla kul att ni ville komma dit och hålla tummarna för oss!
Trackback
