Nu kommer vintern...

När vi vaknade idag var det vitt på marken, inte mycket men ett tunt lager. För lite för att hundarna ska bry sig och tycka att det är kul men tillräckligt för att Morris ska få klumpar under tassarna så nu är de ansade. Rejält. Inget finlir här inte, nu kör vi en mer praktisk frilla. 
 
 
Helt ofattbart så fort det går, för bara ett par dagar sedan var vädret soligt och fint och så sent som igår var jag och hönsen ute och räfsade. Lite välan mycket, visade det sig, kontorsarbetarkroppen är inte van vid tre timmars intensivt räfsande så idag värker rygg och axlar. Husse tycker nog att jag varit lite korkad igen men är van efter alla år. Hönsen jobbade på med sitt medan jag räfsade...
 
...förutom Beata som låg och latade sig.
 
Idag har de överhuvudtaget inte tittat ut genom luckan, det måtte ha varit en chock för dem också med väderomställningen.
 
Så här såg det ut på promenaden igår:
 
 
Ingen snö, inga klumpar som fastnade. Fast nu slipper vi å andra sidan snart torka tassar.
 
Apropå tassar så har vi Tassa här i några dagar. Så enkelt det är med en extra labbe i huset, hon liksom bara ordnade in sig i flocken som ingenting. Morris är förstås lite skeptisk till den nya medan Doris är säker på att de är dödspolare och följer henne i hasorna eller ligger bredvid. Inte alls som blir så dyrkade.
 
Idag har vi hantverkare här, en värmepump installeras. Älskar de där killarna som ska visa vilka hundmänniskor de är och vråla åt mina hundar att de ska sitta, gå och lägga sig eller liknande. Det fungerar ju - inte alls. Nog för att de kan både sitt och gå och lägg dig men knappast i den tonen. Så får man blicken från killen som visar hur mycket HAN kan och hur odugliga och olydiga hundarna är. Så jag håller mig undan tillsammans med jyckarna. 
 
Projektet med att skicka små Idefix-simmare till England är inte helt avskrivet än. Just som jag började ge upp på grund av kostnaderna, verkar det kanske ha öppnat sig en möjlighet gällande transportkostnaderna. Den ursprunglia prislappen landade på 3000 kr plus moms för ett litet paket på max 1,2 kg. Men nu har jag fått bud på 500 kr och det är ju en väsentlig skillnad. Många frågetecken kvar att räta ut, kanske blir det inte av i slutändan men jag har lärt mig massor av projektet. Tanken på små piddefiskbarn i England är svindlande, det skulle vara så otroligt roligt om det gick att genomföra utan att helt ruinera tikägaren. Den som lever får se...
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0