Det bara sprutar av hormoner i vårt hus

Just nu upplever vi löpet from hell... :( Jag som brukar skryta om mina låghormonella gossar ska fortsättningsvis vara väldigt tyst. Eller, egentligen är det bara en gosse som verkligen missköter sig men han drar ju med sig de andra. Den gossen är dess värre Melvin. Han har varit som förbytt från dag 1, han som tidigare varit hur cool som helst. Nu har han stått och luftjuckat ovanför Maya (som är den som löper) från det att vi upptäckte löpet, så det har inte gått att ha dem ihop. Nu när Maya är i höglöp har han istället riktat sin heta låga mot sin arma mor, väna lilla Visa. Kan säga att hon inte riktigt uppskattar det (inte matten heller) men är för mesig för att säga ifrån. Jag känner mig smått desperat och inser att den svarte gossens kulor hänger jäkligt löst. Så här kan vi inte ha det fler gånger!
 
Lille Morris är inne i en allmän period av lite småtestande och lite allmänt juckande på allt och alla fyrbenta men inget som inte går att stoppa. Idag testade han att inte komma på en inkallning i skogen, som om han liksom fått ett flervalsalternativ (1 - kom genast, x - kom om en liten stund eller 2 - låtsas inte höra) där han valde alternativ 2. Matte, som är extra lättirriterad just nu på förekommen anledning, kom farande som en furie och den lille filuren fattade ganska raskt att det inte var ett bra alternativ. Då testade han istället att vända om efter några steg och springa tillbaka till den magiska fläcken (antar att Maya eller någon annan kissat just där) men idag var matte på hugget. Efter de två utvecklingssamtalen var han sitt vanliga lilla jag och kom som ett skott. Min lille sockerpojke!
 
Idefix är lite pestig just nu också men han är delvis förlåten ändå, han har varit lugnet själv fram till idag. Killen har ju rutin och hetsar inte upp sig i onödan, han har bara nosat och kollat och konstaterat att det inte varit dags än. Förrän nu. Nu ligger det i luften, kan man säga.
 
Maya gör inte det hela bättre. Får hon chansen så står hon utanför grinden till köket och bjuder ut sig, med tre trånande gossar på andra sidan. Så där gör aldrig labbarna men cavalierer är verkligen hemska, rena porrstjärnorna. I alla fall vår lilla dam. Hon är så liten och söt men skenet bedrar.
 
Visa är pigg som en mört och det gläder mattehjärtat. Igår cyklade jag en runda med mina hundar och hon sprang före eller bredvid cykeln hela vägen. Det gjorde hon inte för ett par veckor sedan... Hoppas nu att hon håller sig pigg, jag har en liten förhoppning om att kunna tävla lydnad med henne i november. Mest på kul, för att hon tycker att det är kul. Men vi får se, det är ett tag kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0