Huset Elliot

Igår blev det ingen lydnadsträning. Istället blev det kloklippning av alla hundar och sanering av den minste. Hans kissvanor lämnar en del övrigt att önska, vilket underdelen bar tydliga spår av. :( Nu luktar han nybadad och är fin, frågan är väl hur länge..? Nästa gång ska den lille "snopptofsen" ryka, tror att den har spelat ut sin roll nu och bidrar till snusket under magen. Idefix har alltid varit noga med hygienen, Morris är inte lika knusslig. Han är inte så brydd i att vara våt heller, de andra båda far runt och ska torka sig överallt när de har badat men Morris skuttar mest runt och hoppas på godis. Han har helt klart umgåtts för mycket med labbarna.

Just hans kissande är lite komiskt. Han börjar varje runda med att sitta ner och kissa för att därefter lyfta på benet och släppa - inte en droppe! Det där lilla benet är sedan uppe och viftar i tid och otid, oftast kommer det inget men ibland kommer det en liten droppe som kan landa lite här och var, inte sällan på det egna benet. Riktigt najs! Det kommer bli en del badande framöver, i alla fall av vissa delar.

Under gårdagens skogspromenad jagade Melvin sork... De krypen är överallt, jag vet inte var man ska gå för att slippa dem. Tack och lov har ju killen en bra inkallning så direkt jag ropade, avbröt han jakten och kom. Morris fattade inte vad som hände och har hittills inte visat något som helst intresse för sorkarna. Han har desto mer intresse för mattes godisficka och har helt fantastiskt fina inkallningar. Därför får han gå lös, till skillnad från de andra båda fläckiga som numera alltid går kopplade tillsammans med mig. Så ser jag på hundägande, den hund som inte lyssnar och lyder, kan heller inte få gå lös. Jag gillar hundar, men jag ogillar starkt när andra hundar kommer springande till mig och mina jyckar. Visst, det kan hända alla, men när samma hund kommer igen och igen och igen, då är något galet. Jag älskar verkligen våra hundar men jag har all respekt för att andra inte gör det och är skyldig att hantera dem därefter.

Barnen och Melvin hittade en ny favvolek igår, fotboll på ängen. Ludde hade en gammal fotboll som skulle slängas men så kom de på att den kunde bli hundfotboll. Min favoritsekvens var när Melvin "dribblade" med framtassarna, för i munnen hade han en gigantisk pinne. Man kan inte annat än att bli glad av den gossen! Han for i stora bågar över ängen med fotbollen framför sig. Det gick åt en hel del vatten efteråt...

Ikväll ska dottern springa Vårruset och jag och Morris ska in och heja på henne. Ifjol var Melvin med, det var en ypperlig miljöträning för springglad kille som gärna hade gjort sällskap med ALLA som passerade. Den här gången är det Morre-Knorrs tur. Anar att han också kommer att vara lite uppspelt.