Duktig hundägare!

Kände mig som världens mest exemplariska hundägare igår. Kvällsrastade hundarna en och en, körde ett litet lydnadspass med dem alla fem och gick dessutom igenom pälsarna på de fläckiga. Bara att inse, det blir fler tovor när lilla matten är borta och hennes två får kampera med mina hundar. Det busas nog lite mer. Tur att ingen ska på utställning, jag (och hundarna) ledsnade till sist på att karda och fuskade med att klippa bort en tova eller två. Morris fick också tassarna ansade mot sin vilja, han ser ut som en miniatyrvariant av en shire horse. Men nu är de hyfsat runda och fina igen.
 
Det märks att Stinas hundar inte tränar så mycket lydnad längre - i synnerhet inte med mig! Maya bjöd framåt hela tiden så fotgåendet blev lite hipp som happ. Idefix blev välan uppspelt och ofokuserad men gjorde faktiskt rutan jättebra. Visa närmar sig höglöp och är fortsatt seg, gjorde fjärret med en blick av "härtill är jag nödd och tvungen" men faktiskt gjorde hon rutan med en väldig schvung. Melvin börjar vara något som rimmar på ilsk men börjar på p och är därmed väldigt flåsig, trampig och allmänt ofokuserad. Till sist lackade matten ur, tog farbror i örat och vrålade till. Efter det blev det lite bättre. Det är INTE OK att slamsa på hur mycket som helst, även om morsan börjar lukta gott. 
 
Lille Morrbert Knorrbert var den som gick bäst utifrån förutsättningarna. Vi jobbar på med att sitta och stanna kvar, det är inte helt lätt när matte har så mycket godis i fickan men trägen vinner. Kontakten på fotgåendet är briljant, däremot är det fortfarande liiite svårt att sätta sig rätt och sätta sig rakt. Vi tragglar på med det. Men som den lille killen älskar att träna och så alert och observant han är på matte då! Han är en fröjd att träna med, den lille killen.
 
Idag vaknade matte i ottan av att Idefix var dålig i magen. Alltid lika kul... not. Strax runda med alla fem, sedan väntar vi besök av Tassa som ska vara här ett dygn. I eftermiddag ska jag lägga spår till de tre gossarna, hade jag tänkt, med förhoppningen att de ska vara lite trötta i mössan efter det (den svarte behöver glömma de fula tankarna på sin mamma och de fläckiga behöver busa lite mindre inne). Klöv och blod är framtaget, bara att ge sig ut och fäktas med myggen.
 
Igår hade vi kläckning i Bälinge. Sju dunbollar bor nu i en kaninbur, sex av dem fastnade på bild här:
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0