Valparna är födda!

Så kom de då, Visas valpar! Valpningen satte igång sent igår kväll, den första valpen hann komma innan dygnet slog om. Men valpningen gick lite småtrögt och avstannade helt i morse med fyra valpar ute. Jag anade att det fanns fler och ringde veterinär. Väl inne visade röntgenbilder på att det fanns tre valpar till. Visa fick kalk men inget hände. Då satte man in värkstimulerande och efter ett tag satte värkarbetet igång. Hon fick jobba på bra innan valpen var ute, en valp som legat död i ett par dagar och var helt stel. Dessutom låg den med rumpan bakåt så den var inte helt lätt att greppa heller. Fattar inte riktigt hur den kunde komma ut men tack och lov så gick det. Innan vi hann blinka så kom det ut en arg liten tikvalp också - "varför var jag tvungen att vänta så länge på min tur?" undrade hon. Sedan var Visa helt slut. Hon fick dropp och nytt värkstimulerande och så småningom kom en tikvalp till och vi kunde åka hem, trötta men väldigt nöjda. Tack Djursjukhuset för hjälpen! Extra tack till valpköpare Marie, Vegas matte, som hjälpte oss och höll oss sällskap. Du är toppen!

Nu ligger då Visa i lådan och myser med sina sex svarta små troll, tre av varje kön. En hane och en tik är lite mindre än de andra, jag hoppas att de ska klara sig. Ämnar kliva upp några gånger i natt och kolla att de hamnar på något bra ställe. Tyvärr råder ju djungelns lag i mjölkbaren, det är inte den bäst behövande som får det bästa stället utan störst går först.

Måste beundra Visas smärttålighet. Alla som fött barn vet ju hur djävulskt ont det kan göra under öppningsskedet. Alla mina andra tikar har hässjat ganska häftigt under de timmar som detta pågått. Visa - sover! Hon går liksom in i sig själv, lägger sig i en konstig ställning, andas tungt och liksom snarkar. Därför är det otroligt svårt att veta var i valpningen man befinner sig, plötsligt sätter hon sig upp och börjar krysta och en kvart senare är en valp ute!

Visas första valpning gick ju som på räls, sex valpar på strax över tre timmar. Den här var inte alls lika smidig. Jag upplevde henne som mer ofokuserad, hon var mer brydd i att pyssla med de valpar som var ute än i att klämma fram nya. Nåväl, nu är de i alla fall ute och hon får mysa med dem. Hon älskar verkligen valpar, den hunden, egna och andras.

Fördelningen och kullstorleken innebär tyvärr att inte alla kan få valp. Ni som är helt utan chans har fått ett mail om detta. Ni som var längst fram i kön och är klara har också fått mail om detta. Innan jag vet att alla valpar verkar komma igång, avvaktar jag med att meddela några. Så har ni inget hört är det förhoppningsvis positivt! Eventuellt kan en hane bli otingad och alltså vara tillgänglig för rätt köpare. Men det har vi ingen panik med än, nu ska vi bara njuta av de små sammetskorvarna. Bilder kommer men inte ikväll. Nu ska jag bara slappa och sedan blir det tidig nattning. Det var ett långt barnmorskeskift denna gång!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0