Alla valpar är tingade
I natt tappade vi den lille hanvalpen. Han höll sig inte till de andra i gänget utan låg ofta för sig själv, varpå Visa ropdae på hjälp (= pep efter mig) så att jag skulle lägga tillbaka honom. Så har vi hållit på, både under kvällen igår och i natt. Han sökte heller inte tutte utan jag fick hjälpa honom även där men han var ovillig att suga. Ibland kan de vara lite medtagna efter valpningen och komma igen, men den här killen kom inte igen, trots att jag har varit uppe ungefär varannan timme och försökt hjälpa honom. Kl 6 i morse låg han död. Det innebär i sin tur att alla valpar som ligger i lådan nu är tingade.
Ena tikvalpen är också mindre än sina syskon, hon och den lille killen var i stort sett jämnstora och jag oroade mig för henne i början eftersom hon tappade lite i vikt. Men i natt har hon hämtat ikapp det och lite till. Hon må vara liten men hon verkar vara en riktig fighter. Likt en liten projektil kommer hon farandes mellan sina större syskon och letar reda på en egen tutte. Förmodligen kommer hon att vara markant mindre än sina syskon hela tiden här hemma men kan bli störst i kullen när de är vuxna. Så var det med Visas syster Viska, en liten argbigga som liten och en stor och reslig tik idag.
Jag fortsätter att sova på soffan i tv-rummet några nätter till så att jag kan hålla koll på småttingarna i valplådan. Visa vakar över dem som en hök, blir jag för närgången så samlar hon ihop dem och lägger huvudet över dem. Jag får kolla vikten när Pigge rastar henne och då får vi dra henne ur lådan. Utanför grinden till rummet sitter ibland Maya och liksom lapar i sig lukten av valp. De är otroliga, de där båda damerna, de älskar verkligen valpar, både egna och andras. Men Maya får vackert vänta med att umgås med de små tills de är ute på köksgolvet.
Bilder kommer, de finns i kameran men måste ju tömmas därifrån. Men ni vet, den som väntar på något gott... (väntar alltid för länge). ;o)
Kommentarer
Trackback
