Vi tempar vidare

Inga tecken på valpar än, morgonens temp visade 37,5 grader. Å andra sidan bara 57 dagar efter parning så det ska väl dröja några dagar till, trots att vi parade sent i löpet. Maya ser ut som en liten svartvit fotboll, hon är duktigt rund nu. Själv verkar hon ganska nöjd med livet och förväntar sig samma liv som innan. Det betyder att dit hon nu inte kan hoppa, exempelvis upp i sängen, dit får vi nu lyfta den lilla damen. Hur var det farmor brukade säga - "min dräng han hade ingen dräng"..?

En annan som lever livet efter egna ramar är kisse. Kl 04.47 stod det tydligen "Kela med matte" på hans agenda och detta var inte förhandlingsbart. Lyckades somna om men strax innan 7 var det dags igen, denna gång var det "Dags för morgontur" i kisses kalender och ett högljutt jamande tog vid. Tur att han är snäll och rar, för ibland är han en riktig hustyrann! Men en väldigt godig liten hustyrann är han och det är vansinnigt mysigt att ha honom sovande i armhålan och stoppa näsan i hans lurviga päls.

Min kära stegräknare har varit borta sedan i våras och nu har jag gett upp mitt letande och köpt en ny. En ljusblå, jättesöt sak som man kan hänga runt halsen, inte en sådan där som man måste knäppa fast i byxlinningen och som lossnar hela tiden. Det kan verka vansinnigt att behöva räkna steg när man har hundar, men grejen är att andra i huset också tar ut hundarna och då är det lätt för en latmask som jag att maska. Med stegräknaren och uppsatta mål fungerar det mycket bättre. I alla fall gjorde det det i våras. Nya friska tag nu!

Friidrotts-VM pågår för fullt och jag njuter av att kunna styra mina arbetstider och följer VM-sändningarna dagtid med stor behållning. Vilken lyx! Jag älskar verkligen friidrott, den absolut roligaste idrotten om någon frågar mig. Fast det får ju arbetsmässiga konsekvenser, med sena kvällar och helgarbete som följd. Det är nog tur att det bara pågår en vecka.

Igår fick vi ut och jaga höns på kvällen igen. Isbarerna är fascinerande, de söker uppenbarligen nattkvist ute. Jag har hönsen lösa på husets baksida nu, avgränsar med hjälp av kompostgaller och det fungerar bra för det mesta, någon gång kan jag få gå ut och valla hem dem sedan de tagit sig ut. Dagtid är det mest hedemororna som tar sig ut, speciellt lilla Gertrud gillar att ta sig en flygtur och vill välidgt gärna vara där vi är. Men på kvällen knallar de snällt in i huset medan isbarerna kan hittas lite varstans. Igår satt ena tuppen på hönshusets taknock och hönan satt på en stängselstolpe. Häromdagen fick vi mota ner dem från ett träd. I helgen ska jag fixa lite fler sittpinnar i hönshuset och se om det hjälper men jag tvivlar. Nåväl, grannarna får väl sig ett gott skratt när von Heijnes jagar hönor. :)

Hönsen är annars en höjdare, tycker jag. Det är otroligt mysigt att ha dem knallande på tomten, det är lika kul att gå ut och ta in ägg (just nu väntar vi med spänning på när den första hedemoran ska lägga ägg) och de är också otroligt bra ur kretsloppssynpunkt. De äter upp mitt ogräs, de gödslar rabatter och gräsmatta, de flesta matrester och torra brödkanter tar de också hand om och som återbäring får jag ägg med fantastiska gulor. Dessutom mår de betydligt bättre på min gräsmatta än vad de hade gjort i en äggfabrik. Blir jag inte av med ungtupparna så får vi äta dem, lite känslomässigt jobbigt men ur klimatsynpunkt är det ännu en fördel, naturbeteskött är det bästa valet.

Vilket osökt för mig in på mina tankar i gårdagens blogg. Dem står jag för, rakt och ärligt. Självklart får andra tycka annorlunda (tråkigt vore det väl annars) och jag tycker det är kul när andra läser min blogg och lämnar kommentarer. Men jag skulle uppskatta om ni som gör det väljer att också ange namn, jag undanber mig anonyma inlägg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0