Huset Elliot

Lill-knorrisen gör dock sitt bästa för att hålla matte igång. Himmel, vilken busig liten kille! Kan inte påminna mig att jag haft någon sådan valp på väldigt länge, eller så beror det på att labbevalparna som regel får hålla till i köket i den här åldern. Morris är däremot alldeles lysande på att inte kissa inne så han har tillgång till hela nedervåningen för det mesta (om vi är med, vill säga). Och det utnyttjar han! När han är på det humöret, tar han en repa och kollar om det finns någon sko man kan släpa in på mattes fina (svartvita) matta i vardagsrummet, kanske något koppel på kroken man kan nå och släpa in. Går inte det kan man göra hundnäsor på spegeldörrarna i hallen, kanske få upp en liten springa så att man kommer in och kan sno åt sig en sko där. Är det också omöjligt så knallar han till hundmatstunnorna för att se om vi möjligen glömt att ställa upp säcken med hans foder i så att han inte kan nå den, i annat fall påbörjar han projektet "ta sig in i säcken". Sista anhalt brukar vara tvättstugan, där han är en liten fena på att sno åt sig smutsiga strumpor. Och allt, ALLT ska bäras in på den vit-svarta mattan!

Idag har han också upptäckt hönsen. Vi har varit och spanat på dem tidigare men han har nog inte riktigt sett dem då. Men idag gjorde han det! Det verkar sitta en Morris-magnet i hönsgården, han glömmer allt vad kissande heter och springer på korta små ben till hönsgården. Där skäller han på hönsen eller retar upp dem så gott han kan. Han skulle bara veta vilken stygging Beppe kan vara... Men det är Morris lyckligt ovetande om, han ser livet som en enda lattjo lajban-låda.

Vi fotade gossen häromkvällen. Och nej, det blev inga höjdarbilder, gossen var överspeedad och ville inte vara still. Extra smart av matten att ha en randig tröja på sig som liksom äter upp hunden framför.

Det som är helt fantastiskt med den här killen är kissandet. Sover han med de andra hundarna i köket, piper han när han vill gå ut på morgonen. Överlag kommer det mesta utomhus, han läcker inte som såll som labbevalpar i samma ålder kan göra. Han är också otroligt duktig på att snappa saker och fatta vad man vill. Alert, uppmärksam, nyfiken, orädd och väldigt, väldigt mattig. En alldeles underbar liten kille som matten bara älskar mer och mer för varje dag.

Roliga nyheter är annars att Visa äntligen har börjat löpa, så i nästa vecka planerar jag en liten utflykt till Finland och den unge Vili. Håll tummarna för oss då, den här gången VILL jag att det ska bli valpar!