Måndag igen

Helgen sa bara svisch och så var den över. Det har varit agilitytävlingar i ridhuset på Hertsön med hemmaklubben som arrangör. Jag hade bakat 55 brödbullar, de sista tillverkades sen fredagkväll och på lördagen stod jag i köket. Stina och Maysan tävlade och var funkis med ett väldigt humant tidsschema. Underbara klubbkamrater hjälper oss så att Stina slipper tidiga morgnar och kommer i säng i god tid, sådant är viktigt för att hon ska fungera. Och fungerat har hon gjort, tack och lov, inte minsta besvär efter tävlingarna annat än lite allmän trötthet men det kände nog alla. Tävlingen gick också bra, en disk och 5 hinderfel på lördagen, två lopp utan hinderfel men med förargliga små tidsfel på söndagen. Jag tycker att det var lysande med tanke på att de varit på en enda ridhusträning i vinter. Hade det gått bättre hade det inte varit nyttigt för träningsmoralen, men nu fick de känna att de har häng trots att klassen är ny. Maysan är lite rultig och mattes kondis är inte heller den bästa så det finns lite att slipa på inför säsongen.

Jag badar i jobb. Synd bara att valutakursen är så dålig, det påverkar ju min slutlön en hel del. Jag var väl en av de få som gnuggade händerna när Euron och dollarn stod högt, men nu är det inte lika kul. Nåväl, det är bara att bita ihop och jobba på. Lite stressande med flera jobb parallellt, jag är livrädd att missa något. Nu har jag i alla fall sysselsättning till och med mars, inte ofta man kan ha sådan framförhållning i den här branschen.

Hittade min mobil i jackans innerficka, urladdad så klart. Jag är hopplös! Men jag är bra på att kolla mail, så maila gärna om ni inte lyckats nå mig på telefonen.

Kylan håller i sig, kan inte påstå att promenaderna är någon njutning och inte blir de så långa heller. Tutan är lika nöjd men Melvin och Visa är lite rastlösa. Det har varit vackert som en tavla ute idag men vad hjälper det när näsborrar och ögonfransar vill frysa ihop? Lustigt nog klarar sig hundarna otroligt bra, alla utom Tutan som tidvis haltar ganska påtagligt. Tassarna ser fina ut nu men uppenbarligen är det något ändå. Fortsätter det så här så tror jag inte att hon är med oss en vinter till. Melvin och Visa hade i alla fall kul på isen. Någon hade märkt upp en skoterled parallellt med strandkanten fast en bit ut. Det tog ett tag innan jag insåg det, så nu är några av ruskorna bortplockade. Två labbar tyckte att det var helfestligt med ruskor i snön...

Funderar lite över sommarens hönsplaner. Hade ju tänkt ha dvärghöns av lite olika sorter men börjar tänka om. Dels blir äggen väldigt små och dels känns det som att vi kaske ska satsa på någon härdigare hönssort i alla fall med tanke på klimatet. Nu lutar det åt Hedemora och så drömmer jag fortfarande om en Isbar så att jag får gröna ägg. Vi får se var det slutar. De små i tvättstugan börjar vara ganska stora, ganska ljudliga och ganska påtagliga. Jag kan inte visa mig utan att de sätter igång att låta. Den ena ska prompt ut ur buren, den hoppar, studsar och flaxar när jag kommer. Den blir också gärna upplyft och sitter i handen och kikar på världen. Hoppas, hoppas att den är en höna så att det inte är tre tuppkycklingar...

Jag har också knäckt gåtan om varför katten är så smal. Tror jag åtminstone. Han vill ha sällskap när han äter och hur ofta är vi i badrummet där kattmaten står? Inte så ofta. Han är en märklig sort överhuvudtaget, vår kisse. Lika kelig som han är på kvällen (och natten...), lika ointresserad är han på dagen. Allt kelande sker på hans villkor, han är väldigt påtaglig när han sätter den sidan till. Han styr oss med bestämd tass, jamar ljudligt när han tycker att vi ska gå och lägga oss (eller gå och borsta tänderna så att han kan passa på att äta kvällsmat) och väcker mig vid 5-snåret på morgonen för att bli kliad under hakan. Knäppgöken...

Slutligen kan jag meddela att Visa har börjat markera lite mer och Melvin håller mer koll på hennes rumpa. Inget löp än men det kanske börjar närma sig. Hoppas hon kniper några veckor till och inte ställer till det för mig. Den tilltänkte kavaljeren ska hinna ögonlysas också, så hon gör klokast i att knipa. Hoppas hon förstår det själv också. ;o)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0