Inte så många dagar kvar nu

Inser att Mayas valpning kommer allt närmare. Började räkna och fundera, vet ju att hon parades ganska sent och det är därför knappast troligt med några 63 dagar efter parning. Det är nog mer realistiskt att tro att de kommer i början av nästa vecka, eller kanske redan i helgen. Lite pirrigt i magen är det allt, även om jag har haft tio labbekullar så är ju detta en helt ny erfarenhet.

Idag har jag i alla fall farit runt på sta'n som ett jehu för att försöka köpa hem allt som jag kan tänkas behöva ha till valpningen, och kanske sådant som jag förhoppningsvis inte behöver ha också. En liten värmedyna är till exempel inköpt, tänk att sådana skulle vara så svåra att få tag på! Hela Luleå verkar ha varit i behov av värmedyna, först på tredje stället fick jag napp.

En valplåda är iordninggjord sedan länge och placerad bredvid min säng. Maya tittar lite nedlåtande på den, ungefär som om hon ville säga "ja, det där var ju sött, rosa nallar och allt. Vem ska ligga där?" Idefix vet svaret, han ligger gärna i valplådan och sover middag. Maya kan ligga där en stund men vill hellre vara i sängen. Problemet nu är att Maya inte kan hoppa upp i sängen längre utan måste lyftas. Det är dock inte Mayas bekymmer... I morse hoppade hon ner för att dricka vatten och kunde ju då sedan inte hoppa upp. Vad göra? Jo, liten hund går fram och tillbaka, fram och tillbaka. Små tassar mot trägolv blir ganska ljudliga, lilla matte vaknade inte men väl jag. Trodde att något var galet och for upp som en blixt, men det var bara liten hund som ville bli lyft upp i sängen. Men vem kan somna om efter en sådan brandkårsutryckning? Tänk, vad mycket enklare det skulle vara om hon sov bredvid min säng istället. I alla fall för mig...

Har idag också inhandlat en burk koffeintabletter. Ställer in mig på att valparna kommer på natten, det brukar vara så här (måste komma ihåg att kolla batterierna i pannlamporna också just därför). Då gäller det att hålla sig vaken och alert och då är koffeintabletter bra. Ska dock inte göra som första gången vi fick valpar. Då var jag så pirrig i magen och spänd att jag knaprade koffeintabletter som godis. När väl valpningen var över och mamma hund låg med sina små i valplådan nedanför min säng, då var jag helt uppspeedad. Kroppen var så trött, så trött men huvudet var helt i gasen och kunde inte somna. Det var nog inte meningen att man skulle knapra i sig tabletter i sådana mängder...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0